Sjukvård, äldreomsorg och skola hotas i Sverige – Umeå utgör ett exempel

Sverige är inne i en lågkonjunktur. Detta riskerar att få dramatiskt negativa effekter för Sveriges 290 kommuner och 21 regioner. I en rapport från SKR – arbetsgivarorganisationen för landets alla kommuner och regioner – som släpptes i maj framhålls bland annat följande:

1. Nästa alla regioner och många kommuner förväntas göra ett ”historiskt lågt resultat” och gå med förlust både i år och 2024,
2. Orsakerna är främst hög inflation, stigande räntekostnader och ökade pensionskostnader,
3. Om inga åtgärder vidtas förväntas de ekonomiska resultaten falla med nära 50 miljarder kr innevarande år (till minus 6 miljarder) och sedan med ytterligare 28 miljarder 2024,
4. För att undvika en sådan negativ ekonomisk utveckling ”krävs mycket stora nedskärningar och / eller skattehöjningar ” – och SKR förutsätter att åtgärder av denna karaktär vidtas av regioner och kommuner,
5. Men även om resultaten skulle bli bättre under åren 2025 och 2026, något som även beror på om inflationen går ned tillräckligt snabbt, ökar dock de långsiktiga kostnaderna för bland annat sjukvård och äldreomsorg eftersom en allt större andel av befolkningen kommer att uppnå åldern 80 år eller mer,
6. Över 80 procent av regionerna och 17 procent av kommunerna har antagit budgetar med minusresultat för innevarande år,
7. Trots detta har verksamheternas ramar inte kunnat räknas upp tillräckligt mycket för att budgeterna för nästa år ska motsvara pris- och löneutvecklingen – vilket i verkligheten innebär nya nedskärningar.

Umeå kommun utgör ett av många exempel på denna dramatiska utveckling på riksplanet. Därför ska vi både studera den ekonomiska situationen i kommunen och beslutsfattarnas agerande.

Budgettrick förvandlar nedskärningar till satsningar

Nedskärningar har skett i en rad verksamheter i Umeå kommun. Inom äldreomsorgen har personaltätheten – antalet årsarbetare per brukare – nästan halverats sedan mitten av 1990-talet. Andelen undersköterskor inom äldreomsorgen, ryggraden i verksamheten, befinner sig nästan i fritt fall. Men även skolan, socialtjänsten och en rad verksamheter under tekniska nämnden – där exempelvis underhåll av gator, snöröjning, måltidsservice, lokalvård återfinns – drabbas hårt. För att undvika ytterligare nedskärningar i verksamheterna under 2024 hade det krävts att dessa hade blivit kompenserade för de kraftigt ökade kostnaderna.

Nu beräknas kostnaderna i Umeå kommun öka snabbare än intäkterna för 2024. Medan intäkterna beräknas öka med 404 miljoner beräknas kostnaderna öka med hela 640 miljoner plus ytterligare 45 miljoner i nya uppgifter som staten ålagt Umeå kommun. Återigen: Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.

Index och volym
Vissa av kostnadsökningarna kan inte de styrande i Umeå kommun förneka i budgetarbetet för 2024. Det handlar i första hand om ökade pensionskostnader och finansnetto (räntor). De styrande kan inte heller förneka de ökade kostnaderna på grund av ny lagstiftning.

Men det finns kostnadsökningar som beror på inflationen och på ökad arbetsbelastning – främst i form av fler äldre inom äldreomsorgen samt fler barn och elever inom skolan. På budgetspråk kallas dessa kostnadsökningar för index och volym.

Det är dessa kostnadsökningar (index och volym) som de styrande i Umeå kommun har förnekat i budgetarbetet inför nästa år. Och index och volym beräknas uppgå till hela 500 miljoner. Eller en halv miljard. Förnekas denna nätta summa förändras läget helt plötsligt. Då framstår det, felaktigt, som om kommunens intäkter ökar snabbare än kostnaderna. Och då finns det ju plötsligt pengar till satsningar! Budgettricket sker alltså i flera steg.

Steg 1. De styrande låtsas inte om de kostnadsökningar som består av index och volym. Då minskar kommunens kostnadsökningar på 640 miljoner + 45 miljoner med 500 miljoner. Plötsligt verkar det, helt felaktigt, som om kommunens intäkter ökar snabbare än kostnaderna. Och då blir det över hundra miljoner att göra ”satsningar” för.

Steg 2. De styrande låtsas sedan som om varje miljon som verksamheterna tilldelades för 2023 kommer att vara värd lika mycket under 2024 – trots att pengarna har urgröps av inflation och ökade arbetsuppgifter.

Steg 3. Sedan delar de styrande slutligen ut pengarna som de ”fått över” genom att förneka kostnadsökningar för 500 miljoner. Pengarna går till skola, socialtjänst, äldreomsorg och tekniska. Simsalabim. De styrande slår sig för bröstet och påstår att de gör satsningar. 

Vi ska strax återkomma till sanningen om budgettricket i tabellen nedan. Men först ska vi behandla den s.k. ”umeandan”.

Umeandan
Umeå styrs, formellt, av en kommunal minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och   Miljöpartiet. Förutom dessa två partier använder sig även fem andra partier av beskrivna budgettrick. I år ”tricksade” sju av fullmäktiges nio partier. Förutsättningen för att budgettricket ska fungera är nämligen att en stor majoritet av partierna deltar. Men detta räcker inte. De lokala medierna måste också delta i skådespeleriet. Skulle deras ”grävande” journalister avslöja budgettricket skulle det ändå inte fungera. Men även medierna spelar med. Det är detta som brukar kallas för ”Umeandan”. Begreppet betyder att ”vi håller ihop”. Och ”vi” är i detta sammanhang etablissemanget – de dominerande partierna, media och fastighetsbranschen – i den lilla staden Umeå.

Tabellen avslöjar sanningen som budgettricket vill dölja

Tabellkunskap
* Innan du läser tabellen måste du veta att ett minus betyder en satsning. Tänk så här: sedd med den kommunala ekonomins ögon utgör en satsning på fler anställda inom äldreomsorgen en kostnad. Därför betecknas en satsning med ett minus. En nedskärning är däremot att betrakta som en intäkt (eller besparing) sedd med den kommunala ekonomins ögon. Alltså ett plus – som tagits bort. Så finns det inte något tecken framför siffran betyder det alltså en nedskärning (eller besparing).

* Siffrorna är skrivna i tusental. De tre sista siffrorna i varje anslag till de politiska nämnderna har vi alltså tagit bort. Den första siffran högst uppe till vänster, på Kommunstyrelsens rad, är -1 114 414. Detta betyder att S+MP satsade 1 114,4 miljoner på Kommunstyrelsen för budgetåret 2023.

Kommentarer:
Under de följande fem politiska nämnderna utförs hela 80 procent av all verksamhet i Umeå kommun.

Tekniska nämnden. S+MP påstår att de gör en satsning på Tekniska nämnden på 87 miljoner (se kolumn 4 i tabellen). Men räknar vi med kostnadsökningarna för index och volym innebär deras budget en reell nedskärning på 78 miljoner (se kolumn 5).

För- och grundskolenämnden. S+MP påstår att satsar 68,5 miljoner på För- och grundskolenämnden (se kolumn 4). Men tar vi hänsyn till index och volym blir det en nedskärning på 2,5 miljoner (se kolumn 5).

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Tittar vi på denna nämnd påstår S+MP att de gör en satsning på 42,8 miljoner (se kolumn 4). Men då vi tagit hänsyn till index och volym rör det sig istället om en nedskärning på 0,9 miljoner (se kolumn 5).

Individ- och familjenämnden. S+MP påstår sig satsa 81,1 miljoner på Individ- och familjenämnden (se kolumn 4). Då vi tagit hänsyn till index och volym blir det istället en nedskärning på 28,0 miljoner (se kolumn 5).

Äldrenämnden. Inom Äldrenämnden påstår S+MP att de satsar 71,8 miljoner (se kolumn 4). Men tar vi hänsyn till index och volym blir den påstådda satsningen istället en nedskärning på 39,4 miljoner (se kolumn 5).

Lägger vi samman skillnaden mellan de satsningar som S+MP påstår att de gör på dessa fem nämnder och de reella nedskärningarna, så uppgår skillnaden mellan sken och verklighet till 499,9 miljoner. Lägger vi sedan samman de reella nedskärningarna som S+MP gör uppgår dessa till 148,8 miljoner. Detta är den sanning som budgettricket försöker dölja. Och budgettricket är den metod som används av en stor del av etablissemanget i Umeå.

För alla de som arbetar i Umeå kommuns verksamheter, bland annat i de ovanstående fem nämnderna, innebär budgettricket en lögn. De får höra av de dominerande politiska partierna att det har skett en ”satsning” på den verksamhet i vilken de arbetar. Detsamma gäller för de äldre, barnen, eleverna och alla anhöriga som är beroende av kommunens verksamheter. De får också höra lögnen om att det har skett satsningar på skola, omsorger och tekniska. Samtidigt märker ju både de anställda och de som är beroende av verksamheterna att nedskärningarna, exempelvis i form av ytterligare sänkt personaltäthet, fortsätter. Detta innebär ett dubbelt svek. Dels sker det försämringar, dels kallas försämringarna för satsningar (förbättringar).

Spirande protester – och behovet av ett krisprogram

Den metod som används i Umeå, och som vi beskrivit ovan, är inte ovanlig inom regioner och kommuner runt om i Sverige. Men i Umeå pågår det också protester mot det som sker. Protesterna riktar sig både mot utvecklingen inom regionen (hälso- och sjukvården) där Vårdförbundet genomför olika protester. Protesterna riktar sig också mot utvecklingen inom Umeå kommun, där Sveriges Lärare har stått i spetsen. Metoden att genomföra olika typer av protester blir också den allt vanligare runt om i Sverige.

Mot denna bakgrund – av nedskärningar, svek och protester – är det inte konstigt om förtroendet för politikerna fortsätter att dala. Det som saknas är en samlande kraft som kan binda samman de spirande protesterna till en landsomfattande kampanj för ett krisprogram som bland annat innehåller en mångmiljardsatsning på Sveriges kommuner och regioner. Denna kraft måste växa fram inom fackföreningsrörelsen.