Sveriges krypande för Erdogan och NATO har lett fram till ett avtal i sju punkter som presenterades den 10 juli. Avtalet innebär bland annat att Sverige lovat att agera lobbyister för att Turkiet ska få komma med i EU – och ett fortsatt svek mot kurderna.
Avtalets sjätte punkt handlar om Sverige, Turkiet och EU. Låt oss börja med att citera EU-parlamentet rörande Erdogans styre i Turkiet: ” … farhågorna kring rättsstatsprincipen och läget för demokratin i landet har ökat under de senaste åren, vilket gjort relationerna frostiga. Begränsade medier och fängslade journalister, såväl som Turkiets militära intervention i Syrien och dess inställning till migranter, har bidragit till de försämrade relationerna. Turkiets illegala aktiviteter på Cypern samt dess intrång på grekiskt territorium bekymrar ledamöterna … ” (2017-04-28)
EU har sedan länge avbrutit förhandlingarna med Turkiet om ett EU-medlemskap. Detta på grund av brister som ”rättsstatsprincipen”, ”läget för demokratin”, ”begränsade media och fängslade journalister”, m.m. Trots detta har den svenska regeringen nu förbundit sig att ”aktivt stödja Turkiets försök att gå med i EU”!
Tidigare brukade Sverige rikta hård kritik mot Turkiet, och mot andra stater, på grund av brister vad gällde rättsstatsprincipen, läget för demokratin, förtryck av media och fängslande av journalister. Denna tid är numera ett minne blott. Nu har regeringen förvandlat Sverige till Turkiets lobbyister. Sverige har blivit landet som struntar i rättsstaten, brist på demokrati, förföljelse av journalister och förtryck av media.
Någon opposition hörs inte från oppositionens ledare – varken från S eller V. Förändringen av Sveriges roll beror, naturligtvis, på kryperiet för Erdogan från politiker, media och det militär-industriella komplexet. Detta är priset för NATO-medlemskapet.
Avtalets tredje punkt – ett bottenlöst svek mot kurderna
Tidigare ansågs kurderna, med rätta, vara värda allt stöd. På ett torgmöte i Umeå i november 2019 talade till och med en moderat riksdagsman till stöd för kurderna – inför ett torg fullt av fanor från miliserna YPG och YPJ. År 2019 var stödet för PYD och YPG/YPJ allmänt utbrett. Både i Sverige och i andra länder. Det var ju dessa kurder som hade burit huvudbördan i striderna, på marken, mot terrororganisationen Islamiska Staten / Daesh.
I ett avtal från 2021 avsåg Socialdemokraterna – då i regeringsställning – att fördjupa sitt samarbete med PYD. De skäl som (S) uppgav var att det kurdiska självstyret i Rojava i nordöstra Syrien ansågs sträva efter ”demokrati” och ”respekt för mänskliga rättigheter”. På den tiden ville (S) stödja detta. Samtidigt sade sig partiet även vilja stödja en återuppbyggnad efter kriget. (S) beskrev det kurdiska partiet PYD som en ”legitim samtalspartner” och underströk deras bärande roll i det kurdiska självstyret.
I det nu tecknade avtalet mellan Sverige och Turkiet låter det annorlunda. I detta avtal ”förbinder” sig Sverige att inte stödja bland annat de kurdiska organisationerna PYD/YPG. Och i direkt anslutning till detta står det att Sverige och Turkiet tillsammans ska bekämpa terrorism. Sverige hjälper därmed Turkiet att peka ut PYD/YPG som terrorister – trots att det fortfarande är dessa kurder som håller tiotusentals IS-anhängare i fångläger. Detta som en gigantisk tjänst åt resten av världen.
Sveket mot kurderna är bottenlöst – både från regeringen och från Socialdemokraterna. Sveket beror, naturligtvis, också det på kryperiet för Erdogan från politiker, media och det militär-industriella komplexet. Även detta är priset för NATO-medlemskapet.
Uppgörelsen mellan Turkiet och Sverige – de offentliga delarna
1. Recep Tayyip Erdogan, Ulf Kristersson och Jens Stoltenberg träffades i samband med NATO-mötet i Vilnius.
2. Sedan det förra NATO-mötet har Sverige och Turkiet haft ett nära samarbete för att hantera de säkerhetsproblem som Turkiet anser finns. Som en del i detta har Sverige ändrat i sin grundlag, stiftat nya lagar, utökat sitt anti-terrorarbete mot PKK och återupptagit vapenexporten till Turkiet. Detta i enlighet med den tidigare uppgörelsen från 2022.
3. Sverige och Turkiet ska etablera ett nytt säkerhetssamarbete mellan länderna på ministernivå. I ett första skede ska Sverige presentera en handlingsplan för kampen mot terrorismen. Sverige upprepar ånyo att landet inte ska stödja PYD/YPG eller organisationen FETÖ.
4. Sverige och Turkiet är överens om att samarbetet kring terrorbekämpning är långsiktigt och kommer att fortsätta efter det att Sverige blivit medlem i NATO.
5. NATO, Turkiet och Sverige erkänner principen att det inte ska finnas några restriktioner, hinder eller sanktioner när det gäller vapenhandel och -investeringar mellan medlemsländerna. Parterna ska arbeta för att eliminera alla sådana hinder.
6. Sverige och Turkiet har också kommit överens om ett utökat ekonomiskt samarbete. Både Turkiet och Sverige ska sträva efter att maximera möjligheterna till att öka handeln och investeringarna i respektive länder. Sverige ska aktivt stödja Turkiets strävan efter att bli medlemmar i EU, vilket bland annat innebär en förändring av tullunionen mellan EU och Turkiet samt en förenkling av processen för turkiska medborgare att söka visum i EU-länder.
7. Utifrån dessa punkter är den turkiska regeringen beredd att uppmana det turkiska parlamentet att säga Ja till Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.
Källa: SVT samt NATO:s pressmeddelande 10/7-2023