Sommaren 2023 har färgats av extremväder. Under juli månad uppmättes världens varmaste dag, vecka och månad någonsin sedan denna typ av mätningar inleddes under 1970-talet. Skogsbränder rasade i många delar av världen. Augusti och september har istället präglats av kraftiga regn och översvämningar, inte minst i Sverige. Notan för skadorna efter stormen Hans landar troligen på flera hundra miljoner kronor.
En effekt av klimatförändringarna är en ökad förekomst av extremväder. I Sverige rör det sig i första hand om kraftigare och vanligare förekommande regn- eller snöfall. Detta sätter behovet av åtgärder för att minska skadeverkningarna från extremt väder på dagordningen.
I samband med Umeå kommunfullmäktiges möte den 28 augusti hade Arbetarpartiet ställt en interpellation (fråga) rörande Umeå kommuns åtgärder mot översvämningar. Hösten 2020 drabbades Umeå av flera översvämningar. Vägar rasade, bilar dränktes och källare vattenfylldes då bland annat Tvärån och Djupbäcken svämmade över. Stadsdelarna Rödäng, Västerslätt och Haga var bland de hårdast drabbade.
Sedan 2020 har kommunen utfört en rad utredningar rörande de höga vattenflödena i Tvärån och Djupbäcken. Arbetarpartiet ville få reda på är om kommunen lyckats ta fram några åtgärder för att motverka framtida översvämningar och ställde därför följande frågor:
1. Har kommunen tagit fram några konkreta åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken?
2. Om ja: Vilka åtgärder rör det sig om?
3. När väntas dessa nödvändiga åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken finnas på plats?
4. Varför stoppar inte kommunen planeringen av nya bostäder i de översvämningsdrabbade områdena tills dess att de nödvändiga åtgärderna för att motverka översvämningar finns på plats?
Den som svarade på våra frågor var kommunalrådet Janet Ågren (S). Frågorna 1-3 kunde Janet Ågren besvara utan större besvär. Men när Ågren sedan skulle svara på frågan om nya bostäder i översvämningsdrabbade områden slog det slint. Förvirring uppstod.
* Förvirring nr 1. Ågren inledde sitt svar med att påstå att nya bostadsområden i närheten av Tvärån inte kommer att öka risken för översvämningar. Men detta har ju ingen påstått! Frågan var varför kommunen planerar nya bostäder i ett redan översvämningsdrabbat område före åtgärder mot översvämningar finns på plats. Så länge åtgärder inte vidtagits riskerar nämligen både de gamla och nya bostäderna att bli översvämmade! Ågren besvarade aldrig frågan.
* Förvirring nr 2. Sedan gjorde Ågren till synes helt om, och sa att kommunens byggnadsnämnd arbetar utifrån Boverkets råd som innebär att ”ny sammanhållen bebyggelse” bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämning. Här blir förvirringen total. För om kommunen verkligen arbetar utifrån att “ny sammanhållen bebyggelse” inte ska lokaliseras till områden som hotas av översvämning – varför planerar kommunen då för nya bostäder på Rödäng utan att åtgärder för att motverka översvämningar finns på plats? Inte heller detta kunde Ågren svara på.
Detta är inte första gången som Janet Ågren trasslar in sig när det gäller frågor som rör klimatet. När kommunfullmäktige debatterade snöröjningens problem i januari fällde Ågren följande uttalande apropå den ökande mängden nederbörd i norra Sverige: ”Det är inte säkert att nederbörden kommer som snö”. Ågren hade då inte förstått att regn och snöblandat regn som fryser till is under natten utgör ett av snöröjarnas största problem. Vi kan nu tillägga att nederbörd i form av regn – speciellt mycket regn på kort tid – innebär en ökad risk för översvämningar.
Klimatförändringarna leder till ökad nederbörd i Sverige, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar. Denna insikt borde märkas i stadsplaneringen genom att bostäder inte planeras i områden som har en hög risk för översvämningar innan rejäla åtgärder vidtagits för att förhindra sådana. Men Janet Ågrens svar, och debatten i övrigt, visade att Umeå kommun inte hänger med i klimatutvecklingen.