En av de största förändringarna på länge för tiotusentals vårdanställda genomförs nu under hösten. Förändringen beror på att Sverige från och med den 1 oktober tvingas till en hårdare efterlevnad av EU:s krav på 11 timmars vila mellan arbetspassen.
Det kan tyckas positivt att arbetsgivaren tvingas införa rätt till 11 timmars vila mellan arbetspassen. Men det sätt på vilket förändringen nu införs innebär många negativa konsekvenser.
Sämre scheman
Många inom vården har idag scheman där man, efter två dagars ledighet, arbetar fyra dagar där kvällspass varvas med dagpass. Det kan vara så att man börjar jobba på ett kvällspass och därefter ett dagpass. Arbetstiderna kan exempelvis vara 13.00-21.30 för kvällspasset och därefter 06.45-15.30 för dagpasset. Denna typ av scheman har fördelen att personalen har en omedelbar insikt i vilka behov de enskilda patienterna har. Detta underlättar överlämningar och gynnar alla beslut som fattas under dagpass. Nackdelen är att det för många blir för lite sömn mellan arbetspassen.
När schemana nu förändras kan personalen få jobba fyra dagpass i rad eller fyra kvällspass i rad. Detta innebär att de ovan beskrivna fördelarna försvinner. Men det får även andra konsekvenser.
Olika arbetspass – olika tryck
Olika arbetspass inom sjukvården har olika karaktär och innebär olika typer av stress och arbetsbelastning. Skillnaden i karaktär på de olika arbetspassen gör att många gärna växlar mellan olika pass. Olika personer kan också hantera de olika typerna av stress och arbetsbelastning på olika sätt. Detta har krävt en viss mån av flexibilitet i hur scheman har lagts, men denna möjlighet blir nu kraftigt begränsad.
Negativt för patienterna
Schemaändringarna riskerar även att få negativa konsekvenser för patienterna. Ett exempel är att det finns sjuksköterskor som har nattjour efter sitt kvällspass för att kunna möjliggöra ett extra stöd nattetid till hemmavarande patienter. Då dessa jour-sjuksköterskor känner patienten väl kan de ge snabba råd via telefon. Nu sätter 11-timmars-regeln stopp för detta. Resultatet blir att patienterna, nattetid, får kontakta sjuksköterskor som inte har samma fingertoppskänsla för de specifika patienterna.
Protester har lönat sig
Liknande problem med EU:s 11-timmarsregel finns i en rad andra yrkesområden som exempelvis personliga assistenter, brandmän och ambulansförare. För brandmännen och de personliga assistenterna handlade striden om hanteringen av 24-timmarspassen. Efter protester i form av hot om massuppsägningar och tusentals insamlade namnunderskrifter har dessa yrkesgrupper fått igenom vissa undantag från arbetstidsreglerna.
I många branscher är dock grundproblemet en för låg bemanning. Med en högre personaltäthet skulle inte bara möjligheterna att lägga scheman underlättas. Det skulle även innebära en rimligare arbetsbelastning och arbetsmiljö i allmänhet.