Regeringen har tagit två anmärkningsvärda beslut som inkräktar på den personliga integriteten. Motiveringen är att det ska bidra till kampen mot gängen.
Från och med den 1 oktober är det tillåtet för polisen att utföra hemlig dataavläsning av personer som det inte finns en konkret brottsmisstanke mot. Det betyder att polisen kan hämta ut information från företag som Facebook och Google, telefon- och internetleverantörer och genomföra dataintrång på telefoner och datorer. Tidigare var det endast Säkerhetspolisen (SÄPO) som hade rätt att göra det.
I nuvarande utformning kommer reglerna att gälla individer som har någon form av knytning till grupper och organisationer som planerar och utför mord, kidnappningar, sprängningar, skjutningar, grova narkotikabrott samt grov smuggling av droger, vapen, och sprängämnen.
Det anmärkningsvärda är att även den vanliga polisen nu ska kunna spionera på individer som det inte finns någon konkret brottsmisstanke emot och använda den information de råkar komma över – även om det inte har med gängbrottslighet att göra. När denna linje väl är passerad finns det inget som säger att makthavarna inte utökar listan över vilka brott och grupper som kan granskas och utredas utan konkret brottsmisstanke.
Det andra beslutet från regeringen handlar om att utöka kameraövervakningen. Antalet övervakningskameror som polisen förfogar över ska ökas till 2 500. Detta kan jämföras med att Polisen endast förfogade över 341 kameror år 2021. Dessutom ska det snabbutredas om övervakningskamerorna kan och ska förstärkas med ansiktsigenkänningsteknik och automatisk avläsning av registreringsskyltar. Syftet med kameraövervakningen ska vara att förebygga brott.
Problemet är att den brottsförebyggande effekten av kameraövervakning är begränsad. En grundlig genomgång av vetenskapligt material om kamerabevakningens brottsförebyggande effekter som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomförde redan 2018 visade att det inte fanns något samband mellan övervakningskameror och en minskning av våldsbrott. När det gäller stölder, fordonsbrott och narkotikabrott minskade brottsligheten något – men enbart på de övervakade platserna.
Kameror med ansiktsigenkänning, kombinerat med de nya reglerna kring avlyssning av ej formellt brottsmisstänkta personer, innebär stora inskränkningar av den personliga integriteten. Det är dessutom ett recept för ökad paranoia och misstänksamhet – inte för samarbete och ömsesidigt förtroende.