Det är tuffa tider för många nu. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) önskade totalt 28 miljarder i ökade statsbidrag till kommuner och regioner, men den budget som antogs av riksdagen gav bara 16. De senaste prognoserna från SKR visar nu att kommuner och regioner går mot ett underskott på 31 miljarder under 2024 – trots tillskotten.
I ett lovvärt initiativ bjöd regionrådet tillika sjukvårdsstyrelsens ordförande, Malin Sjöberg Högrell (L), in medborgarna till en djupdykning i Region Uppsalas budget, och främst Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Ett drygt dussin personer trotsade höstens första snöflingor och samlades i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler.
– Vi har en prognos på minus 970 miljoner i år, inledde Malin Sjöberg Högrell. Mycket beror på pensionsavsättningar, vi har ett relativt högt löneläge jämfört med andra regioner, i betydelsen att vi har en större andel högutbildad personal.
– Samtidigt har vi kunnat spara undan en del av de extra bidrag vi fick under pandemin, så i år kommer det nog gå ihop.
– Men 2024 ser det värre ut, om vi inte lyckas få balans på budgeten.
Hyrpersonal är ett stort problem inom Region Uppsala, precis som för annan offentlig verksamhet.
– I dagsläget står de för 8 % av våra totala lönekostnader, och det måste ner, förklarade Sjöberg Högrell. Vi kan nog inte klara oss helt utan – när personalen blir sjuk måste vi få in en ersättare snabbt – men ett långsiktigt mål är att få ner det till kanske 2 % av totala lönekostnader.
Regionen håller även på att starta upp en egen bemanningsgrupp som ska kunna växla mellan avdelningarna efter behov.
Ledningen står också inför en omorganisering, när dagens 25 vårdområden ska bantas till sex.
– Det fungerar inte att ha en så stor ledningsgrupp, utan vi måste samla ihop och få en bredare översyn, sa Sjöberg Högrell.
Hon förklarade dock att det inte är fler chefer som ska in, utan vad det handlar om är att slå ihop snarlika vårdområden där en av dagens chefer får ett större ansvar medan en tidigare kollega inlemmar det området i sitt eget.
– Vi hoppas att det här också ska göra det lättare att låta personalen tjänstgöra på flera avdelningar, beroende på behov och intresse.
En av åhörarna frågade hur många kommunikatörer regionen har, en yrkesgrupp som ofta kritiseras av debattörer på sociala medier.
– Det är inte en siffra jag har i huvudet, är jag rädd, svarade Sjöberg Högrell. Men jag tycker att de har ett oförtjänt dåligt rykte. Kommunikatörerna sköter om våra webbsidor och sociala medier, och de ansvarar till exempel för att sammanställa varje styrelsemöte vi har i regionen i tjänsten Uppsnabbat, ett nyhetsbrev som innehåller en sammanfattning av läget och fattade beslut.
– De har också gjort våra kallelser till patienter mer enhetliga, så att brevet du får ser likadant ut oavsett om det är ögonavdelningen eller ortopeden som kontaktar dig.
Det är idag anställningsstopp för all personal utom sjuksköterskor.
– När ni läser i tidningarna om att det saknas vårdplatser, så är det sällan sängar eller rum som tagit slut, förklarade Sjöberg Högrell. Och vi kommer behöva ersätta många undersköterskor som närmar sig pension, vi behöver utbilda många fler undersköterskor för att möta behovet.
Och värre ska det bli. När kostnaden för hyrpersonal ska ner så kommer bemanningen bli lidande.
– Vi hade faktiskt hunnit börja beta av de köer som uppstod under pandemin, men nu finns risken att de börjar växa igen.
Utöver hyrpersonalen är inga neddragningar aktuella, enligt Sjöberg Högrell.
– Vi ska jobba smartare, inte springa snabbare, sa hon, även om ett alternativ de tittar på är att kunna öppna några fler rum med dagens personalstyrka.
– Personalomsättningen är en av våra största utmaningar, då kan vi inte driva bort dem genom att öka tempot.
Hon lyfte istället fram medicineringen som ett område där de kan bli bättre.
– Våra sjuksköterskor lägger i snitt 25 % av sin tid på att hitta, blanda och dosera medicin till patienterna. Här finns mycket tid att tjäna, och felmedicinering är också kostsamt, både i pengar och i lidande.
En annan budgetpost de har ögonen på är förbrukningsvaror.
– Idag görs ungefär hälften av inköpen genom våra inköpssystem, och den halvan som inte görs den vägen är cirka 50 % dyrare. Så här kan vi bli bättre.
Hon tog också upp om att ingen del av regionens verksamhet riktigt bär sina egna kostnader.
– Vad vi än gör så kostar det pengar. Rent ekonomiskt sett så skulle resultatet se bättre ut ju mindre vård vi gav, men så kan vi naturligtvis inte tänka.
Jag frågade henne om det är så att budgeten inte riktigt tar hänsyn till kostnaderna för den vård vi medborgare idag behöver.
– Jo, det var en chock när jag kom in i politiken och fick se hur det går till, svarade Sjöberg Högrell. Årets budget läggs utifrån förra årets budget, inte det faktiska utfallet.
– Så fungerar inget företag, och ingen privatekonomi heller.
Trots det dystra läget vill Malin Sjöberg Högrell lämna oss med hopp för framtiden.
– Vi har redan gjort stora besparingar tidigare år, och med de effektiviseringar i arbetssätt och kontrollsystem vi håller på med så ska vi lyckas ro i land det här.
– Akademiska är ett stort skepp som det tar tid att vända, men vi har vridit på rodret och känner att det går åt rätt håll.
Frågan är hur personalen reagerar på en fortsatt hårt pressad arbetssituation. En rad personalgrupper på Akademiska har tidigare hotat med massuppsägningar. I samband med sommaren 2022 pågick till exempel sådana diskussioner bland sjuksköterskorna. Sjukvården är i akut behov av fler anställda och bättre arbetsvillkor. Detta kräver mer resurser.