Det nya försörjningskravet för arbetstillstånd skapar överdriven oro

Från och med den 1 november i år gäller ett nytt försörjningskrav för arbetstillstånd för personer som kommer till Sverige från länder utanför EU/EES. Stor förvirring kring kravets effekter har uppstått i kommuner runt om i landet.

Enligt Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), försvårar det nya försörjningskravet rekryteringen av personal till välfärden. Han hänvisar bland annat till att Skellefteå kommun beräknar att uppåt 200 av kommunens anställda berörs av de nya reglerna. I Umeå varnade kommunala tjänstemän för att det kunde vara uppåt 600 personer som berörs, vilket fick Kommunals lokalavdelning att tala om ”dödsstöt för välfärden”. Även Saco:s ordförande har varit kritisk till det nya försörjningskravet, som han anser ”hotar välfärden”. Vi ska titta närmare på om dessa varningar verkligen stämmer.

Överdriven oro

Det nya försörjningskravet innebär att arbetstillstånd enbart beviljas till arbetskraftsinvandrare som tjänar minst 80 procent av medianlönen i Sverige. År 2023 innebär detta en månadslön på minst 27 360 kr. Till detta kommer att lönen måste vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket/branschen. Tidigare krävdes en månadslön på endast 13 000 kr.

De nya reglerna gäller enbart för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES (EU samt Norge, Island och Liechtenstein). En lång rad andra grupper är undantagna.

• Arbetskraftsinvandrare från länder inom EU/EES omfattas exempelvis inte av försörjningskravet.
• Personer som har sökt eller fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, familjeanknytning eller studier, samt i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv eller den s.k. gymnasielagen, omfattas inte heller av de nya reglerna.
• Dessutom är personer som uppfyller samtliga krav för att få ett permanent uppehållstillstånd undantagna från de nya reglerna.

Enligt Migrationsverket finns det 63 477 aktiva arbetstillstånd i hela Sverige (1 november). Av dessa har knappt 15 000 en lön under 27 360 kr/mån. De största grupperna bland dessa utgörs av bärplockare samt olika typer av restaurangpersonal och städpersonal. Men det förekommer också inom vård- och omsorgsyrken. I tabellen nedan finns antalet aktiva arbetstillstånd, i hela landet, för ett antal yrken inom kommunal skola, vård och omsorg där lönen understiger 27 360 kr/mån:

Mot bakgrund av Migrationsverkets statistik framstår varningarna från kommuner som Skellefteå och Umeå, och det höga tonläget hos vissa fackliga företrädare, som alarmistiska. För de personer som riskerar att bli av med arbetstillståndet kan detta naturligtvis innebära en personlig tragedi. Men när det gäller representanter för SKR, kommuner och fackföreningar så har dessa ett ansvar att inte skrämma upp människor i onödan.

Vissa av dessa representanter har försvarat sig genom att hänvisa till att personer med tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att drabbas av de nya reglerna i framtiden, exempelvis om de skulle vilja göra ett s.k. spårbyte från flyktinginvandrare till arbetskraftsinvandrare. Men för de som har ett tillfälligt uppehållstillstånd av flyktingskäl, och som har ett arbete, är det knappast aktuellt med ett ”spårbyte”. När deras tillfälliga uppehållstillstånd löper ut har de med stor sannolikhet rätt att få ett permanent uppehållstillstånd.

Bakom det alarmistiska tonläget kring det nya försörjningskravet finns alltså en uppenbar portion okunnighet. Men bakom finns även en politiskt motiverad ovilja att återgå till en stramare och mer reglerad arbetskraftsinvandring. Lyckligtvis finns ingen sådan ovilja hos exempelvis LO-ledningen – som stödjer det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det hedrar dem.