Vid klimattoppmötet COP28 i Förenade Arabemiraten är kontrasten mellan de ständigt ökande koldioxidutsläppen och den samlade maktelitens oförmåga att vidta åtgärder, skarpare än någonsin.
Enligt miljöorganisationen Global Witness deltog 636 lobbyister från fossilindustrin vid det förra toppmötet. I år leds mötet till och med av fossilindustrin. Toppmötets ordförande, och den som ska föra eventuella förhandlingar i hamn, heter Sultan Al Jaber och är VD för Förenade Arabemiratens statliga oljebolag. I en direktsänd debatt några dagar innan klimattoppmötet sa Al Jaber att det inte finns någon ”vetenskap” som visar att man måste fasa ut fossila bränslen för att nå målet om 1,5 graders uppvärmning. Han menade också att en utfasning av fossila bränslen skulle innebära att världen skulle få återgå till att leva i grottor (The Guardian 3/12-23).
Samtidigt som klimattoppmötet leds av klimatförnekare från fossilindustrin publicerade FN, någon vecka innan toppmötet, en vetenskaplig rapport som uppmanar till utsläppsminskningar. Rapporten visar att de globala utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas) ökade med 1,2 procent från 2021 till 2022. Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och industriprocesser stod för cirka två tredjedelar av de nuvarande utsläppen. Enligt FN planerar regeringar världen över att producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen år 2030 än vad som skulle vara förenligt med det långsiktiga temperaturmålet från Parisavtalet år 2015, där temperaturökningen skulle begränsas till under 2 grader.
Rapporten pekar på att låg- och medelinkomstländer nu står för två tredjedelar av de globala utsläppen. Samtidigt står de 10 procent i världen med högst inkomst för cirka hälften av alla utsläpp. De fattigaste 50 procenten av världens befolkning producerar endast 12 procent av världens samlade koldioxidutsläpp.
FN-rapporten visar att om den nuvarande politiken fortsätter beräknas den globala uppvärmningen att bli 3 grader. Om alla löften från världens regeringar infrias före 2030 kan uppvärmningen begränsas till 2,5 grader. Till och med i det mest optimistiska scenario som tas upp i rapporten är chansen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader bara 14 procent. Vid temperaturökningar på 3 grader ökar risken för att uppvärmningen ska få oöverskådliga effekter, exempelvis genom att den s.k. permafrosten i Sibirien och Kanada börjar smälta. Detta riskerar att släppa ut enorma mängder av växthusgasen metan i atmosfären, vilket ytterligare skulle öka på uppvärmningen.
Allt är dock inte nattsvart. Rapporten visar också på vad som skulle kunna åstadkommas om tillräckligt med investeringar och resurser lades på en grön omställning. Ett exempel som lyfts fram är att den ökade efterfrågan på elenergi under 2022 till största delen tillgodosågs med el från förnyelsebara källor. Detta i form av en rekordstor ökning av solenergikapaciteten.
För att minska utsläppen måste rika länder med större teknisk kapacitet göra mer ambitiösa och snabba åtgärder. Exempelvis transportsystemen måste förändras i grunden. Grön teknologi måste exporteras till låg- och medelinkomstländer, där en höjd levnadsstandard måste uppnås utan ökade utsläpp. Den viktigaste lärdomen av toppmötet i Förenade Arabemiraten är att detta är en uppgift som dagens makthavare i Sverige, EU, USA, Kina, med flera, är inte mogna att hantera. I 30 år har miljörörelser och olika gräsrotsinitiativ vädjat till dessa makthavare att ”lyssna på vetenskapen”, utan några resultat.
Klimatkrisen kommer inte att kunna lösas med vädjanden – utan genom att dagens makthavare byts ut.
Patrik Brännberg
Marika Atlegrim