Kultur, nöje och vetenskap

Psykologisk säkerhet i osäkra tider

Stress
Foto: Engin Akyurt / Unsplash.com
Marie Salomonsson
Publicerad i
#198
Lästid 4 min

En otrygg situation i världen på många plan: pandemin, krigen, ekonomisk sårbarhet och nu även ÖB:s uttalande om att vi behöver förbereda oss för krig ökar risken för depression, ångest och oro hos både barn, ungdomar och vuxna. Detta är en översättning och bearbetning av en artikel från Psychology Today Blog som handlar om vikten av psykologisk säkerhet. Artikelförfattare är Liza Morton, Filosofie doktor i forskning och lektor i tillämpad psykologi vid Glasgow Caledonian University.

Psykologisk säkerhet är central för mental hälsa, välbefinnande och återhämtning. Människor söker ofta terapi för att de kämpar för att känna sig trygga. Överväldigade av ångest, panik och dåligt humör vill de känna sig trygga igen eller längtar efter det för första gången. Att känna sig psykologiskt säker är så viktigt att det är ett av huvudmålen för våra kroppar.

När vi känner oss trygga känner vi oss lugna, sammankopplade och engagerade i andra, och vår värld tillåter våra kroppar att stödja hälsa, tillväxt och återhämtning. När vi känner av ett hot, aktiveras vår ”kamp-flykt-respons”. Vi känner oss oroliga (flykt) eller arga (slagsmål) och ökar energin mot självförsvar. Våra förnimmelser ökar och vi övervakar och söker efter faror (verkliga eller inbillade). Våra kroppar förbereder oss för att reagera på utmaningar till kostnaden av att stödja stabilitet och omvårdnad. Stresshormoner utlöser ökad andning, blodtryck och hjärtfrekvens, störd matsmältning och muskelspänningar i syfte att förbereda oss för handling.

En panikattack är ett ”falskt alarm”, samma svar när vi inte behöver (eller vill ha det). Vårt ”fryssystem” aktiveras om hotet verkar allvarligare. Vid sådana tillfällen ”spelar vi döda” och upplever långsammare tänkande, tillbakadragande och domningar, s.k. dissociation. Även om dessa försvarssätt är normala på kort sikt (t.ex. vi vill reagera snabbt om vi råkar kliva framför en bil), kan de potentiellt leda till hälsorisker över tid.

Olösta trauman kan få oss att reagera på tidigare hot som om de är aktuella. När vi växt upp i en utmanande miljö kan vårt fönster för att känna oss trygga minskas, och våra sinnen och kroppar kan anpassas för att möta motgångar. Detta kan negativt påverka vår mentala hälsa, tillit till relationer och självkänsla.

Att skapa ett säkert utrymme är en väsentlig ingrediens för psykologisk terapi, medan terapeutiska insatser för personer som har upplevt trauma prioriterar en fas av säkerhet och stabilisering i behandlingen, vilket stöder människor att känna sig trygga innan traumatiska minnen tas upp.

Mätning av psykologisk säkerhet

För att förbättra det kliniska arbetet och forskningen inom detta växande område har vi utvecklat ett standardiserat mått på psykologisk säkerhet i samarbete med ett internationellt team av psykologer och forskare med expertis inom trauma och skalautveckling.

Neuroception of Psychological Safety Scale (NPSS) består av 29 uttalanden med tre viktiga underskalor: Socialt engagemang (t.ex. ”Jag kände mig accepterad av andra”), medkänsla (t.ex. ”Jag kände att jag kunde trösta en kär vän”) och kroppsliga förnimmelser (t.ex. ”Min mage kände sig lugn”). NPSS kan potentiellt användas i ett brett spektrum av miljöer, såsom i psykologisk terapi eller rådgivning.

Arvet från pandemin innebär att nivåerna av stress, ångest och trauma har ökat bland befolkningen i allmänhet. Detta är ännu mer markant bland anställda inom exempelvis sjukvården, personer med underliggande hälsotillstånd och redan existerande psykiska problem, vilket leder till psykiska skador, utbrändhet och försämrad motståndskraft.

Globala ekonomiska lågkonjunkturer, stigande levnadskostnader, otrygga anställningar, klimatförändringar, ett turbulent politiskt landskap och kriget i Ukraina bidrar alla till att det moderna livet till synes är omgivet av ständiga psykologiska hot. Kanske mer än någonsin skulle vi kunna dra nytta av ett fokus på att förstärka känslor av psykologisk säkerhet för att underlätta vår kollektiva återhämtning.

Bygga säkrare samhällen

Våra sjukhus, skolor och arbetsplatser skulle kunna utformas bättre för att främja känslan av säkerhet. Organisationer som uppmuntrar psykologisk säkerhet har visat sig odla adaptivt lärande, kreativitet och närande relationer med mätbara förbättringar i människors hälsa och välbefinnande. Även om det mesta av forskningen om ”psykologisk säkerhet” har fokuserat på säkerhet på arbetsplatsen, är dess tillämpbarhet mycket bredare.

Från Veckans Nyheters sida vill vi också påtala vikten av att människor faktiskt får möjlighet att träffas, prata om och diskutera aktuella händelser i omvärlden. Och att få verka i ett sammanhang, där man tillsammans har möjlighet att påverka världen till det bättre!

×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Tryck på knappen för att logga in.