Inrikes

Regeringen vill införa ett nytt brott: ”förolämpning av tjänsteman”

Munkavle
De nya förslagen riskerar att spä på tystnadskulturen.
Göran Sandberg
Publicerad i
#199
Lästid 3 min

Ämbetsmän och tjänstemän har alltid haft ett särskilt skydd mot hot och våld som varit infört i strafflagen och brottsbalken. Nu vill justitieministern även införa ett skydd mot ”förolämpning”. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk mot planerna på att införa en ny lag och menar att den riskerar att inskränka yttrandefriheten.

I äldre rätt var medlemmar i kungahuset särskilt skyddade. Den som använde förklenande uttryck eller skymfade eller smädade kungahuset kunde åtalas och bli fälld. Detta inbegrep även utländska kungar som utsattes för smädelser och kritik. Även kyrkans ritualer var skyddade i grundlag och tidigare tryckfrihet och därigenom kunde stränga straff utdömas. Allt i syfte att upprätthålla dåtidens maktförhållanden.

I en artikel på Expressens kultursida beskriver yttrandefrihetsexperten Nils Funcke om hur äldre tiders lagar kunde missbrukas. Under 1970-talet blev utgivaren för Folket i Bild/Kulturfront åtalad då Jan Myrdal i en inlaga i tidningen i skarpa ordalag kritiserade ledamöterna i Högsta domstolen. Detta med anledning av att de nekade att ta upp spiondomen som Jan Guillou fått i samband med IB-avslöjandet till prövning.

Jan Myrdal menade att genom att inte ta upp fallet till prövning så skyddades de verkliga brottslingarna, ämbetsmän och politiker. Den dåvarande Justitiekanslern ansåg att många formuleringar i Myrdals text utgjorde ett brott mot tryckfrihetsförordningens förbud mot att ”undergräva aktningen för myndighet”. I den påföljande rättegången friade juryn Folket i Bild/Kulturfront. Och ett år efter den friande domen kom bestämmelsen om missaktning mot tjänsteman att avskaffas.

Regeringen har utrett möjligheterna till ett starkare skydd för tjänstemän. Många tjänstemän i samhället har utsatta positioner. Det gäller särskilt socialsekreterare, kronofogdar och poliser. Många tjänstemän utsätts idag för hotelser att fatta ett visst beslut eller att avstå att fatta beslut. För att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner är utredningens förslag att straffen skärps för våld och hot mot tjänsteman.

Men utredningen föreslår också att det ska vara straffbart att uttala sig nedsättande eller rikta beskyllningar mot en tjänstepersons myndighetsutövning. Brottet ska rubriceras som ”förolämpning mot tjänsteman”. I tryckfrihetsförordningens brottskatalog finns just ordet förolämpning upptaget och därför ska brottet anses vara ett tryckfrihetsbrott.

Redan med dagens lagstiftning går det att väcka åtal om en tjänsteman anser sig vara förolämpad, men det krävs ett starkt och tydligt samhällsintresse för att väcka allmänt åtal, som dessutom måste prövas särskilt av åklagare.

Det nya brottet kommer dock inte att kräva någon särskild prövning. Nils Funcke är orolig för att detta kan få till följd att även motiverad kritik av myndighetspersoner dämpas och i värsta fall upphör. Utredningen medger att enstaka yttranden som sker i affekt samt saklig kritik ska tillåtas. Men exemplet med Folket i Bild/Kulturfront visar, anser Funcke, att lagar och bestämmelser kan böjas till oigenkännlighet – av politiska skäl.

Veckans Nyheter kommenterar: Det är naturligtvis oacceptabelt att tjänstemän utsätts för våld och hot. Det är bra att denna typ av skydd stärks. Men utformningen av de nya bestämmelserna rörande förolämpning riskerar att ytterligare förstärka den tystnadskultur som blivit allt vanligare i det svenska samhället. Och om någon beter sig dumt måste man ibland säga som det är: att personen är dum.

Lämna en kommentar