Inrikes

Vad uppnådde Kommunal då de blåste av strejken?

Protest mot hälsoscheman i Umeå den 23 oktober 2021. Foto: Kommunal sektion Umeå
Lars-Erik Utberg
Publicerad i
#201
Lästid 5 min

Den 8 april avbröts förhandlingarna mellan Kommunal, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och den privata arbetsgivarorganisationen Sobona. Kommunal varslade om att det skulle bli strejk från och med den 18 april om inte arbetsgivarna gick med på tre centrala krav. 5 000 anställda som jobbade med allt från måltidspersonal till vaktmästare varslades i hela landet. Den 17 april hade facket och arbetsgivarna kommit överens om ett avtal och därmed var strejken avblåst. Frågan är: vad uppnådde Kommunal?

Det hör till ovanligheterna att Kommunal varslar om strejk, och än mindre att de faktiskt strejkar. Det har varit några mindre varsel, som 2022 då Kommunal strejkade i fyra dagar mot Svenska Kyrkan. Men det har inte varit någon ordentlig konflikt sedan 2003. Då började strejken i liten skala och skulle ha kraftigt utvidgats om inte Kommunals ledning snabbt slutit ett undermåligt avtal för att få slut på konflikten.

Därför kom det som en stor överraskning för många, inkluderad undertecknad, att Kommunal varslade om strejk den 8 april efter att förhandlingarna brutit samman med arbetsgivarna. 5 000 arbetare i yrken som vaktmästare, måltidspersonal, städare, hygientekniker och annan stödpersonal skulle tas ut i strejk. Dessutom varslade facket om övertids- och nyanställningsblockader i ett mindre antal kommuner och regioner i Sverige.

För Kommunals del handlade strejken om tre krav:

1. Löner ska betalas ut i tid. Det tar ibland lång tid efter det att det centrala löneavtalet, som sätter den genomsnittliga löneförhöjningen, har slutits och innan de anställa verkligen får ut sin nya lön. Förra året kunde vissa anställda få sin nya lön först i oktober – hela fem månader efter det att avtalet börjat gälla i juni. Då fick visserligen de anställda ut sina innestående löneökningar retroaktivt. Men facket anser att de anställda tvingas ”låna ut” pengar till arbetsgivaren på detta sätt.

2. Lönesamtalen ska dokumenteras. Facket vill att när arbetarna har individuella lönesamtal med sin chef så ska chefernas motiveringar till hur de sätter lönen dokumenteras. Detta skulle, hoppas facket, minska godtyckligheten i lönesättningen och tvinga chefer att göra mer sakliga bedömningar utifrån de lönekriterier som facket och arbetsgivarna förhandlat fram. Dessutom har den anställda något i skrift om de vill ta konflikt för en bättre lön.

3. Förenkla reglementet kring arbetstider. Den nya och striktare tolkningen av EU:s reglemente kring arbetstider har inneburit stora problem när det gäller schemaläggningen för en rad yrkesgrupper inom Kommunal. Facket ville att eventuella undantag från arbetstidsreglerna skulle förhandlas lokalt och inte slås fast i ett nationellt reglemente som skulle täcka alla i hela landet. Denna fråga berör främst personal inom räddningstjänst, personliga assistenter och anställda vid LSS-boenden – yrken där det är vanligt med dygnspass.

Inte förberedda för strejk

Inför strejken bjöd min lokala Kommunal-sektion in till ett medlemsmöte för att ge mer information om strejken och besvara eventuella frågor. Vi fick en förklaring av kraven och allmänna fackliga principer. Kommunals representanter nämnde även att arbetsgivarnas bud var förkastligt – men det var ingen representant som kunde säga vad budet egentligen innehöll.

I Umeå kommun var det tre produktionskök (kök som lagar mat både för sig själva och för ett antal andra kommunala verksamheter) som tagits ut i strejk. Många av frågorna som ställdes handlade om hur den måltidspersonal som arbetar i andra delar av kommunen skulle agera om det blev strejk. Ett exempel är vad som skulle hända för personal som har en uppdelad tjänst mellan en arbetsplats som är uttagen i strejk och en arbetsplats som inte är det. Och hur skulle vi agera om kommunen försöker flytta matlagningen till något annat kök?

Fackets representanter hade väldigt svårt att svara på alla frågor. Det var tydligt att de var dåligt förberedda för en strejk. Däremot hade de bra koll på vilka uppgifter strejkvakterna skulle har. Kommunal i Västerbotten har ju organiserat delar av strejkvaktskedjorna utanför Teslas verkstad här i Umeå, trots allt…

Tillbaka till de nationella förhandlingarna. När strejken utlystes kopplades de statliga medlarna in och arbetet för att förhandla fram ett kompromissavtal inleddes. Kommunal antog ett bud från medlarna den 17 april och därmed blev det ingen strejk.

Vad innebär det nya avtalet?

Allt har inte gått ut än men om vi jämför med Kommunals krav handlar det om mycket marginella framgångar. Kravet på att lönesamtalen ska dokumenteras är som bortblåst. Detta trots att kravet var ett av huvudskälen bakom strejkvarslet.

När det gäller att lönerna ska betalas ut i tid blev det en väldigt marginell framgång. En garantisumma på 450 kr ska betalas ut senast 30 juni (om inget annat avtalas lokalt) och sedan kommer resten efter att cheferna haft lönesättningssamtal. Men då blir saker som förut, det vill säga en klumpsumma när arbetarens nya lön är satt – kanske flera månader senare.

När det gäller arbetstider och dygnsvila kommer vissa grupper, bland annat anställda på LSS-boenden, att kunna förhandla lokalt. För andra grupper är det fortsatt upp till arbetsgivaren att göra en bedömning och motivering varför det är ”omöjligt” att bemanna utan undantag från reglerna. Bedömningen görs av en nationell nämnd som tillsätts av facket och arbetsgivarna.

Sedan firade facket lönenivåerna de fick igenom i år. Men de hade ju förhandlats fram redan förra året – och ligger kraftigt under inflationen, vilket innebär en reallönesänkning.

Sammantaget finns det inte många skäl att ta fram skumpan för detta avtal. Däremot är det positivt att Kommunals ledning känt sig tvingade att varsla om strejk. Troligen är det den utdragna Tesla-strejken och den spirande fackliga kampen runt om i Europa som satt press även på de fackliga ledningarna i Sverige. Vi får hoppas att detta var en sorts generalrepetition inför kommande avtalsrörelser. Det lönar sig nämligen att strejka.