Miljö och klimat

Fler kommuner behöver värna om grönområdena

Grönområde
Grönområden är viktiga för både hälsan och för att kyla av städer - men frågan är lågt prioriterad av landets kommuner. Foto: Anna Alexander Olsson (CC BY 4.0)
Sandra Ahlqvist
Publicerad i
Lästid 2 min

Häromdagen var vi ute i skogen med fyraåringarna på förskolan där jag arbetar. Planen var att fiska upp vatten från en närliggande bäck för att se om vi kunde hitta några mygglarver. Medan jag satt på knä i gräset och tillsammans med barnen tittade på en speciellt stor mygglarv som simmade runt i burken hörde jag en av mina kollegor ställa sig frågan hur ofta man annars brukar komma så nära inpå naturen i vardagen. Svaret på den frågan kan tyvärr snart vara ”inte ofta alls”.

En rapport från Naturvårdsverket visar på att runt hälften av landets alla kommuner endast arbetar i begränsad utsträckning, eller inte alls, för att bevara skog eller på annat sätt få in natur i bostadsområdena. I stället går trenden mot att bygga allt tätare. Friluftsfrämjandet har också publicerat en rapport som visar på att många kommuner har en plan för idrotten och hur den ska främjas, men saknar en motsvarande plan för friluftslivet.

Vilket är synd, med tanke på att båda organisationernas rapporter också trycker på vikten av dessa naturområden. Naturvårdsverket pekar på att forskningen visar att folk som bor nära grönområden mår bättre och är generellt mindre stressade, medan Friluftsfrämjandet tillägger att stillasittandet växer och att tätortsnära natur är väldigt viktigt för människors möjlighet att komma ut regelbundet.

Utöver individens välmående måste hänsyn också tas till den globala uppvärmningen. Vid det här laget är det ett faktum att den globala temperaturen kommer att stiga med ett antal grader. Temperaturökningen blir extra kännbar i stadsmiljö. Även i Sverige måste kommunerna, i allt större utsträckning, ta hänsyn till klimatförändringarna i stadsplaneringen. Att integrera grönområden i städer har enligt Boverket en temperatursänkande effekt genom extra skugga och högre avdunstning.

Boverket lyfter fram något de kallar för ”3-30-300-principen” som ett exempel på hur mycket grönska en stad behöver. Trean står för det minsta antalet träd som alla ska kunna se från sin bostad, skola och arbete. 30 representerar hur många procent av varje stadskvarters yta som bör skuggas från trädkronor och 300 står för det maximala antalet meter som alla ska ha till ett grönområde.

Att värna om grönområdena är även viktigt utifrån snöröjningen på vintern. Då grönytorna försvinner i städerna måste snö fraktas iväg – till stora kostnader både ekonomiskt och för miljön.