Invasionen av Ukraina har resulterat i två krig. Det ena är militärt. Detta krig drabbar främst Ukraina i form av döda, skadade, tio miljoner flyktingar samt ett sönderslaget land. Det andra kriget är ekonomiskt. Detta krig syftar till att krossa Rysslands ekonomi i syfte att fälla Putins regim. Men vägen dit går genom att slå sönder livet för många tiotals miljoner ryska medborgare – på ett sätt som påminner om vad som skedde efter Sovjetunionens sammanbrott 1991.
De sanktioner med vilka den USA-ledda koalitionen av stater (europeiska och från Nato) nu angriper den ryska ekonomin kan endast jämföras med sanktionerna mot Nordkorea, Iran och Venezuela. Andra jämför det ekonomiska kriget mot Ryssland idag med det som skedde 1941. Då förbjöd USA försäljning av olja till Japan. Detta bidrog till att Japan, i desperation, angrepp den amerikanska flottbasen Pearl Harbor, något som vidgade andra världskriget till att även omfatta Stillahavsområdet.
Huvudpoängen är denna: USA-koalitionens sanktioner syftar inte till att uppnå en fredsuppgörelse så snart som möjligt mellan Ukraina och Ryssland. Tvärtom. Det ekonomiska krig som USA-koalitionen (i vilken Sverige ingår) bedriver mot Ryssland kommer, istället, med stor sannolikhet att förlänga det militära kriget i Ukraina! Detta kommer i sin tur att ytterligare drabba såväl befolkningen i Ukraina som i Ryssland.
Rysslands statsskuld
Ryssland har inga ekonomiska problem med att betala räntor och amorteringar på sin statsskuld. Men den USA-ledda koalitionen har beslutat att skapa problem. Detta genom att kräva att betalningarna, på den utländska delen av statsskulden, ska ske i US-dollar. Detta krav kan USA-koalitionen ställa genom att stora delar av den ryska valutareserven har frysts. Detta innebär bland annat att det ryska innehavet av valutor och värdepapper inte längre kan köpas och säljas på samma sätt som tidigare. Eller som andra länder skulle kunna göra ifall de hade samma innehav av värden som Ryssland. På sikt hotas därför Ryssland av en situation då landet inte kan betala sina skulder. Detta skulle inte endast leda till straffavgifter. Det skulle även innebära att Ryssland inte skulle få låna dollar, euro, pund, o s v, på de internationella marknaderna på grund av skulder. Kravet på betalning i dollar innebär att Ryssland hotas av en ”dubbel” uteslutning från valuta- och finansmarknaderna. Redan idag är nämligen Ryssland utesluten från stora delar av dessa marknader på grund av olika sanktioner.
Angreppet på den ryska valutareserven …
Putinregimen hade, före det militära angreppet på Ukraina, en ekonomisk reserv i guld och utländska valutor värd mellan 630 – 650 miljarder dollar (cirka en femtedel i guld). Detta var den fjärde eller femte största valutareserven i världen. Denna reserv hade Putins regim kunnat använda sig av för att mildra de ekonomiska effekterna för Ryssland om kriget skulle dra ut på tiden. Och kriget har dragit ut på tiden. Detta beror på Ukrainas framgångsrika försvar. Men Putinregimen har inte endast drabbats av militära motgångar. Till detta kommer att den USA-ledda koalition av stater, från Europa och från Nato, har inlett vad som måste betecknas som ett ekonomiskt krig mot Ryssland. Begreppet ”sanktioner” är nämligen inte starkt nog för att beskriva detta ekonomiska angrepp.
Putins regim befinner sig verkligen i en situation då de behöver använda sin guld- och valutareserv. Kanske främst för att försvara rubelns värde. Men den USA-ledda koalitionen har ”fryst” mellan hälften och två tredjedelar av Rysslands valutareserv. Detta måste ha kommit som en chock för Putins regim. Och denna åtgärd, att beröva Ryssland kontrollen av mellan hälften och två tredjedelar av landets valutareserv, understryker att det verkligen handlar om en ekonomisk krigföring.
… för att krossa rubeln
En stor valutareserv utgör, bland annat, en sorts garant för värdet på ett lands valuta. Resultatet av att Putinregimen, genom en unik åtgärd, har berövats kontrollen av väldiga delar av sin valutareserv resulterade inledningsvis i att den ryska valutan ”rubeln” först halverades i förhållande till dollarn. Idag har rubeln återhämtat sig. Men denna återhämtning beror på att Putins regim har stödköpt sin egen valuta för de inkomster som regimen får från försäljningen av främst gas och olja! Detta är ett väldigt dyrt sätt att upprätthålla värdet på den egna valutan ”rubeln”. Kostnaden för dessa stödköp innebär att ett motsvarande värde inte kan användas till annat. Och som vi kommer att se är det mycket som Rysslands befolkning kommer att behöva.
Men Putins regim har inget annat val än att fortsätta stödköpen. För om rubeln åter börjar falla kommer importerade varor att bli väldigt mycket dyrare och Ryssland riskerar att drabbas av en kraftig inflation. Om Rysslands inkomster från olja och gas skulle minska – exempelvis på grund av att EU-länderna ökar sina inköp av olja och gas någon annanstans – och Putins regim inte klarar av att fortsatta sina stödköp så kommer rubeln åter att börja tappa i värde. Ett fall för värdet på rubeln kommer att drabba både konsumenter och producenter. Om inte företagen har råd att köpa in nödvändiga insatsvaror från utlandet, och konsumenterna i allt mindre utsträckning har råd att köpa de varor som tillverkas, riskerar ekonomin att bromsa upp. Detta skulle i sin tur resultera i ökad arbetslöshet, med ytterligare minskad köpkraft som följd, följd av lägre inkomster för företagen, o s v, i en nedåtgående spiral.
Okontrollerad inflation – ett annat hot
Skulle Putins regim förlora kontrollen över en ännu större del av sin valutareserv kan detta i värsta fall skapa en okontrollerad inflationsspiral. Detta innebär att stora delar av det ryska folkets besparingar skulle bli i det närmaste värdelösa. Det finns varningssignaler. Trots stödköpen av den egna valutan har ändå inflationen ökat kraftigt i Ryssland sedan krigets inledning. I slutet av mars hade inflationens årstakt ökat till nästan 16 procent! (Källa: Reuters). Utan stödköpen av den egna valutan är det möjligt att inflationen i Ryssland redan skulle ha börjat skena okontrollerat. Angreppen på rubelns värde genom frysningen av valutareserven, och tendensen till ökad inflation, utgör tecken på den alltmer desperata situation som den ryska statsledningen befinner sig i.
Den ryska börsen undermineras
När den ryska börsen öppnade, efter att ha varit stängd under en månad efter att kriget inleddes, var de ekonomiska rörelserna till stora delar styrda. Ett uppseendeväckande inslag utgjordes av företaget Blackrock som förvaltar gigantiska värden bland annat genom att investera dessa i ryska olje- och gasföretag som Rosneft och Gazprom. De sanktioner mot Ryssland som den USA-ledda koalitionen introducerat tvingade Blackrock att (tillfälligt?) skriva ned värdet på sina placeringar där med hela 95 procent (från 18 miljarder dollar till en miljard)! Detta som en del av den ekonomiska krigföringen.
Effekten av den ekonomiska krigföringen blir att inga företag från Väst vågar ställa kapital till förfogande för att, i utbyte mot en del av vinsten, bidra till utvinningen av olja och gas, vete och nickel, mm, i Ryssland. De uteblivna investeringarna från Väst utgör även ett annat hot mot Ryssland. Utan utländsk efterfrågan på aktier i viktiga ryska företag riskerar dessa att falla kraftigt i värde. Detta kan leda till att den ryska börsen riskerar att krascha, något som i sin tur skulle innebära att det blir omöjligt att mäta värdet på ryska företag. I ett försök att motverka detta har Putins regim förbjudit utländska företag att sälja sina innehav av aktier i ryska företag. De uteblivna investeringarna på den ryska börsen utgör alltså ytterligare ett försök att skapa kaos i den ryska ekonomin. Detta understryker att det handlar om ekonomisk krigföring mot Ryssland.
Företagsflykt och finanskris
Till detta ska läggas att över 500 företag, helt eller delvis, har upphört med sin verksamhet i Ryssland. Detta har inneburit en begynnande varubrist. De senaste sanktionerna (5/4) bidrar till detta. Det är numera även förbjudet att exportera s.k. halvledare (som är en viktig komponent i datorer), maskinvaror, mm, till Ryssland. Rysslands medverkan i en rad olika forskningsprojekt avbryts också. Detta innebär att landet riskerar att halka efter, ännu mer, i den teknologiska utvecklingen.
Som vi sett har den ekonomiska krigföringen mot Ryssland inneburit att landet berövats kontrollen över stora delar av sin väldiga valutareserv, tvingats till kostsamma subventioneringar av rubeln, hotas av en katastrofal inflation, drabbas av försök att underminera landets råvaruproduktion samt av försök att sabotera börsen (med hot om kaos som följd). Med mera. Men det finns ytterligare orosmoment.
Höjda räntor, arbetslöshet och fattigdom
Västs ekonomiska krigföring har resulterat i mer än en fördubbling av räntan i Ryssland. Denna har ökat från 9,5 procent vid krigsutbrottet till 20 procent idag (5/4-22). Även en ränteökning riskerar leda till en ekonomisk nedgång med risk för massarbetslöshet. Massarbetslöshet kommer att leda till att en växande del av befolkningen i Ryssland får mindre i plånboken. Ryska män, kvinnor och barn, riskerar därför att pressas från två håll: dels får de mindre pengar att handla för, dels kommer pengarna att bli mindre värda. Om den ryska staten, på grund av minskade utländska investeringar, dessutom får det svårare att utvinna och exportera råvaror och stängs ute från de internationella valuta- och finansmarknaderna riskerar den ekonomiska situationen att bli ännu värre. Detta understryks av att flera av Rysslands viktigaste banker inte längre har möjlighet att använda sig av det internationella betalningssystemet Swift.
De olika åtgärderna innebär tillsammans att Ryssland hotas av en ekonomisk katastrof. Den USA-ledda koalitionen av länder från Europa och Nato bedriver ett verkligt ekonomiskt krig mot Ryssland. Stora delar av den ryska befolkningen hotas av att få återuppleva den förnedrande fattigdomen i form av arbetslöshet, inflation och varubrist från 1990-talet.
Vi vill understryka det vi sade inledningsvis: Den USA-ledda koalitionens sanktioner syftar inte till att uppnå en fredsuppgörelse så snart som möjligt mellan Ukraina och Ryssland. Det ekonomiska krig som denna koalition bedriver mot Ryssland kommer, istället, med stor sannolikhet att förlänga det militära kriget i Ukraina! Detta kommer i sin tur att ytterligare drabba såväl befolkningen i Ukraina som i Ryssland.
Framtidens storkrig blir ekonomiska?
Det omfattande ekonomiska kriget mot Ryssland, med de risker som detta har även för de olika länder som deltar, måste också ses som en varning till Kina. Budskapet lyder: USA är fortfarande, tillsammans med övriga västländer, starkast i världen. Och det ekonomiska krig som vi nu bedriver i syfte att krossa den ryska ekonomin och regimen kan vi även bedriva mot Kina!
Det vi nu ser framför våra ögon är sannolikt den form som framtidens storkrig kommer att anta. Det handlar om en kombination av konventionella vapen, cyberangrepp, propaganda och ekonomiska krig som riskerar att drabba hela världen (ekonomiska världskrig). Allt genomfört med stor hänsynslöshet.
Vi vill avsluta med att upprepa följande: Det militära kriget mellan Ryssland och Ukraina, tillsammans USA-koalitionens ekonomiska krig mot Ryssland, kan bara förstås som ett led i de kraftmätningar och maktförskjutningar som är oundvikliga då dagens världsordning håller på att upplösas. USA kan naturligtvis besegra Ryssland. Putin styr ett land vars ekonomi endast utgör 7 procent av USA:s och vars militärutgifter endast utgör 9 procent. Men USA saknar musklerna att upprätthålla en världsordning. Det ekonomiska kriget mot Ryssland kan mycket väl slå tillbaka mot USA självt. Det skulle inte komma som någon överraskning om Kina snart tar upp kampen med USA genom att lansera sin valuta (yuan) som ett alternativ och därmed bryta dollarns ställning som den enda världsvalutan.
USA-koalitionens mål – en västvänlig regim i Ryssland
Det verkliga målet för den USA-ledda koalitionen verkar av allt att döma vara att avsätta Vladimir Putins regim. Troligen med syftet att ersätta denna med en USA-vänlig marionettregering. Att målet för USA-koalitionen är att störta Putins regim framkom bland annat i samband med Joe Bidens besök i Warszawa. Biden gick utanför manus och förespråkade ett regimskifte i Ryssland – något som ingen tidigare amerikansk president, inte ens under det kalla krigets kallaste år, har förespråket. Bidens improviserade uttalande löd på följande vis: ”För guds skull, den mannen kan inte vara kvar vid makten”! Kort efter att Biden slutat tala försökte presidentens rådgivare ta tillbaka uttalandet. Men bara några dagar senare, vid en pressträff i Vita huset, sa Biden att han uttryckt sin personliga åsikt och att han inte tänkte ta tillbaka någonting.
Även den brittiska regeringen har gjort liknande uttalanden. Redan den 28 februari sa en talesperson för premiärminister Boris Johnson att sanktionerna mot Ryssland syftade till att ”störta Putin-regimen”. Två dagar tidigare skrev den brittiske försvarsministern James Heappey, i en debattartikel i tidningen Daily Telegraph, att Putins ”misslyckande måste bli totalt … han kommer att förlora makten och han kommer inte att få välja sin efterträdare”.
NyA förespråkar ett regimskifte i Ryssland. I tidigare artiklar har vi bland annat fört fram uppfattningen att en bestående fred i Ukraina kräver ett regimskifte i Ryssland. Men ett regimskifte i Ryssland måste vara den ryska befolkningens verk. Inte något som tvingas fram av de styrande i USA, Storbritannien eller EU.
Läs nästa artikel – ”Överlever Putins regim angreppet på Ukraina?”