KU:s kritik mot regeringens hantering av pandemin måste bl a ses mot ”överdödligheten” i Sverige. Se tabell som jämför de nordiska länderna.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

____________________________

Ingress
Vi i Arbetarpartiet) har varit kritiska mot regeringens hantering av coronapandemin. Den 11 mars ifjol skrev jag mitt första blogginlägg om coronapandemin. och den 16 mars hade mitt blogginlägg följande rubrik: ”Ökningen av smittade och avlidna i Sverige och världen skrämmer. Corona avslöjar att regeringen inte klarar rollen som krisledning”.

Vi välkomnar därför den skarpa kritik som Konsitutionsutskottet (KU) har riktat mot S+MP-regeringen för dess bristfälliga hantering av coronapandemin. Kritiken mot regeringen framförs mot bakgrund av den verklighet som delvis framträder i tabellen nedan (skriver delvis eftersom exempelvis alla som fått långsiktiga skador av covid-19 inte syns i statistiken – ännu).

Del ett
Se själv de tragiska siffrorna i tabellen nedan.

LandAntal dödaBefolkningAntal döda per miljon invånare
Sverige14 51210,2 miljoner1 405
Danmark2 5175,8 miljoner432
Norge7855,3 miljoner146
Finland9595,5 miljoner173
Danmark-Norge-Finland4 26116,7 miljoner255

Källa: WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard, 4 juni 2021

KommentarI Sverige har över 14 500 människor avlidit efter att ha smittats av coronaviruset och utvecklat covid-19. Jämför vi Sveriges befolkning med den sammanlagda befolkningen i Danmark, Norge och Finland har det dött nästan sex gånger fler p.g.a. corona i Sverige än i de tre nordiska grannländerna tillsammans. Jämför vi bara Sverige med Norge är det nästan tio gånger fler som dött p.g.a. corona i Sverige! Misslyckandet med att hantera coronapandemin har alltså fått tragiska konsekvenser.

Del två
Konstitutionsutskottet kritiserar regeringen på en rad olika punkter. Det handlar bland annat om följande:

a) Masstestning av befolkningen kom igång för sent. Enligt KU var regeringen för otydlig när det gällde vem som skulle ansvara för testningen och vem som skulle betala för den. Detta innebar att testningen försenades och kom igång först flera månader efter det att en omfattande samhällsspridning av coronaviruset redan hade konstaterats.

b) Tillgången till skyddsutrustning var bristfällig. Även när det gäller skyddsutrustningen kritiserar KU regeringen för att den varit för otydlig när det gäller vem som var ansvarig för inköpen. Socialstyrelsen, kommunerna och regionerna – samt leverantörerna av skyddsutrustning – hade alla olika uppfattningar. Resultatet blev att inköpen försenades.

c) Smittspridningen inom äldreomsorgen. KU anser att de tidiga åtgärderna för att begränsa smittspridningen inom äldreomsorgen inte var tillräckliga. Regeringen borde ha varit mer aktiv när det stod klart att åtgärderna inte räckte till.

d) Arbetet med den tillfälliga pandemilagen började för sent. Enligt KU borde detta arbete ha påbörjats i början av sommaren, eftersom regeringen borde ha insett behovet av att ha ett nytt regelverk på plats så snart som möjligt. Arbetet påbörjades dock först efter sommaren. När smittspridningen ökade igen under hösten fick därför arbetet med pandemilagen påskyndas, vilket gav mycket kort tid för olika remissinstanser att yttra sig om lagen.

Genomgående för Konstitutionsutskottets kritik är regeringen, å ena sidan, har agerat långsamt och sent. Å andra sidan kritiseras regeringen för den, när den väl har agerat, tagit fram sina beslutsförslag i en sådan hast att olika remissinstanser haft extremt kort tid på sig att inkomma med synpunkter.

Del tre
Oförmågan att hantera kriser går igen. Under pandemins inledning fick jag en kraftig känsla av déjà vu. Jag kände igen oförmågan att hantera kriser från tidigare krissituationer. En av de situationer jag drog mig till minnes var tsunamikatastrofen 2004-2005, då den person som sände flygplan för att evakuera överlevande svenskar var Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson – det var inte statsministern Göran Persson i den dåvarande S-regeringen. Eller utrikesminister Laila Freivalds. Det var alltså Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson. Heder åt henne.

En annan situation där samma oförmåga uppvisats handlar om hanteringen av de individer som återvänder till Sverige efter att anslutit sig till Islamiska Staten / Daesh i Syrien och Irak. Nästan alla andra länder i Europa lyckades få fram en lagstiftning som gjorde det möjligt att lagföra de återvändande och gå igenom deras mobiler och datorer. Men inte Sverige.

Två nästan osannolika exempel på oförmåga att hantera kriser. Nej. Två helt osannolika exempel.

Avrundning
Det svenska coronamisslyckandet måste få konsekvenser. Både i form av utkrävande av ansvar och i form av förändringar. Inte endast det ena eller det andra. Konstitutionsutskottets kritik måste leda till BÅDE OCH. Den får inte fladdra förbi i media, och leda till några debatter i TV, för att sedan sopas under mattan och falla i glömska. Detta har, på det stora hela tagit, blivit Coronakommissionens ödé.

Syftet måste vara att dödssiffrorna i Sverige inte ska vara så skamliga, och tragiska, vid en jämförelse med de övriga nordiska länderna vid nästa pandemi. Syftet måste vara att samhället ska stå bättre rustat inför nästa pandemi. Detta kräver en seriös diskussion kring alla de misstag och brister som uppdagats.

Ett annat inslag i en sådan diskussion måste vara att ta del av lärdomarna från de övriga nordiska grannländernas långt mer framgångsrika hantering av pandemin än den svenska.

Lämna en kommentar