Nato-medlemskap ökar inte Sveriges säkerhet. Tvärt om kan risken öka för att landet dras in i krig.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Vi fortsätter diskutera kriget i Ukraina

En rad opinionsbildare – politiker, journalister, militärer och andra – talar ständigt om det nya säkerhetsläget. Många av dessa drar sedan slutsatsen att Sverige borde gå med i den USA-ledda militäralliansen Nato. Det underförstådda i kopplingen mellan det ”nya säkerhetsläget” och ett svenskt Nato-medlemskap är att Nato skulle utgöra någon sorts säkerhetsgaranti för Sverige i händelse av ett krig. Men detta behöver bevisas. Bara för att många upprepar samma påstående innebär det inte att påståendet är sant.

Det kan istället vara så att Sverige, genom ett medlemskap i Nato, dras in i ett krig utan att egentligen ha fattat något eget beslut. Låt oss citera artikel 5 i Atlantpakten:

”Article 5

The Parties agree that an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all and consequently they agree that, if such an armed attack occurs, each of them, in exercise of the right of individual or collective self-defence recognised by Article 51 of the Charter of the United Nations, will assist the Party or Parties so attacked by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.”

Låt mig understryka följande formuleringar ovan: ”…an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all…” och ”…if such an armed attack occurs, each of them … will assist the Party or Parties so attacked…”.

Som framgår gäller principen om kollektivt agerande inom Nato. Innebörden är att Sverige, om någon av de idag 30 medlemsstaterna i Nato skulle angripas, genast ska bistå det angripna landet på det sätt som är nödvändigt. Även militärt. Detta om artikel 5 aktiveras.
Någon kanske invänder att formuleringarna inte tvingar Sverige använda just militära medel för att försvara det angripna landet. Men då gäller detta även omvänt. Om Natolandet Sverige angrips militärt, och de övriga Natoländerna inte behöver bistå Sverige militärt, måste frågan ställas: Vad är då ett Nato-medlemskap värt?

Men allvarligare är frågan hur ett fiendeland uppfattar Natolandet Sveriges agerande! Om tre Natoländer svarar militärt, i form av flygangrepp, medan Sverige ”endast” ställer start- och landningsbanor till förfogande åt de Natoländer som genomför flygangreppet är det mycket osannolikt att fiendelandet inte uppfattar att Sverige utgör en del av flygangreppet. Låt oss jämföra med ett hangarfartyg. Dessa skepp utgör just start- och landningsbanor för stridsflygplan. Den fiende som känner sig hotad kommer att börja med att angripa just hangarfartyget – innan några flygplan har hunnit lyfta från detta. Det faktum att Sverige inte skickar egna stridsplan kommer inte att tolkas av ett fientligt land som att Sverige inte utgör en del av Natos ”kollektiva agerande”. Skälet till detta är att Sverige, i mitt exempel, just utgör en del av det kollektiva agerande som det talas om i Atlantpaktens femte artikel.

Går Sverige med i Nato är det mycket lätt att tänka sig en rad scenarier där risken för att Sverige dras in i krig ökar.

Erfarenheter från första världskriget
Det finns många skäl till att det första skottet i vad som som blev första världskriget avlossades. Men det finns sannolikt bara ett skäl till att alla Europas stormakter – inom loppet av en enda vecka – drogs in i ett krig som därigenom kom att utvecklas till ett VÄRLDSKRIG. Och detta är det förbannade allianssystem som rådde. Formellt och informellt. Låt oss studera vad som hände. Här följer kronologin:

* Den 28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
* Den 1 augusti förklarade Tyskland (som stod Österrike-Ungern nära) krig mot Ryssland, som var Serbiens allierade.
* Den 2 augusti skrevs ett avtal under i hemlighet mellan Tyskland och det Osmanska riket. Detta kom att vidga kriget ytterligare genom att dra in bland annat det som idag kallas för Turkiet i kriget.
* Den 3 augusti förklarade Tyskland krig mot Frankrike. Bakgrunden var att Frankrike inte hade lovat att vara neutralt om Ryssland angreps. Därför beslöt Tyskland att, i förebyggande syfte, försöka slå ut Frankrike snabbt. Detta för att sedan kunna vända hela sin militära styrka mot Ryssland.
* Den 4 augusti inledde Tyskland en invasion av Belgien. Skälet var att Belgien inte hade gått med på tyskarnas krav att få förflytta sina trupper genom Belgien inför deras angrepp på Frankrike.
* 4-5 augusti. Storbritannien slöt upp bakom Frankrike och Belgien genom att förklara krig mot Tyskland.

Därmed hade alla Europas stormakter dragits in i vad som alltså kom att utveckla sig till ett VÄRLDSKRIG. Detta inom loppet av sju dagar som gått till historien som den ”svarta veckan”. Första världskriget beräknas ha krävt uppåt tio miljoner döda soldater och sju miljoner döda civila. Antalet fysiskt och mentalt skadade räknades också de i miljoner.

Nato kan dra in Sverige i krig
Detta krigsutbrott visar på allianssystemens två sidor. Den ena sidan bestod i att de stater som kom att delta i kriget uppfattade sig som säkra på grund av systemet med allianser. Men den andra sidan av den säkerhet som allianserna erbjöd avslöjades också. Och denna består av följande dyrköpta erfarenhet: INGEN enskild makthavare – varken civil eller militär – fick någon chans att fatta ett medvetet beslut huruvida de skulle kasta in sitt land i ett världskrig – eller inte…

Istället för medvetna och övertänkta beslut innebar Österrike-Ungerns krigsförklaring mot Serbien att en helt okontrollerbar kedja av händelser sattes igång som inom loppet av en vecka hade utlöst det första världskriget!

Detta bör leda till eftertanke hos alla som ser det som självklart att starka militära allianser är fredsbevarande. Och att Sverige därför måste gå med i Nato. Jag skrev i början av detta blogginlägg att ett påstående inte blir sannare bara för att det upprepas ofta. I detta blogginlägg har jag försökt visa hur ett Natomedlemskap skulle kunna öka risken för Sverige att dras in i ett krig. Av misstag.

Dessutom anser jag mig ha visat hur destruktivt systemet med allianser var i samband med utbrottet av första världskriget. I detta blogginlägg representerar jag Arbetarpartiet. Vi är emot ett svenskt medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato.

Lämna en kommentar