Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.
Idag diskuterar vi:
Den andra delen av Umeå kommuns galopperande låneskuld
__________________________
Detta är del II om Umeå kommuns skenande låneskuld. Del I publicerades den 4 oktober.
Låt oss repetera: Låneskulden är tänkt att ökar med uppåt 60 procent – på bara fem (5) år! Detta framgår av Umeå kommuns budget för 2022.
Se den beslutade ökningen av låneskulden nedan.
Det finns inget utrymme för skrytprojekt med en skenande låneskuld.
Umeå kommuns totala låneskuld låg på ca 9 800 miljoner i slutet av 2020. Låt oss avrunda till tio miljarder. Av dessa skulder belastade 2 137 miljoner kommunens förvaltningar och 7 655 miljoner kommunens bolag (som AB Bostaden, Umeå Energi AB och UMEVA/Vakin, m fl). Detta är den totala skulden som Umeå kommun har lånat upp till sedan staden grundades år 1622.
Detta kräver ett ytterligare trendbrott
Det är dags att börja betala av på skulden. Men istället planerar den politiska ledningen att öka skuldsättningen ännu mer – och detta i svindlande takt. Hans Lindberg, m fl, har tänkt öka skuldsättningen med mellan 55-60 procent – och det under endast fem år! För att få lite perspektiv på hastigheten i skuldtillväxten vill vi påminna om att det har tagit Umeå stad/kommun 400 år att ackumulera dagens skuld på 9 800 miljoner. Kommunens ledning bör anmälas till TV-programmet Lyxfällan.
Hur kan trendbrottet skapas. Det är egentligen väldigt enkelt att inleda trendbrottet.
Överskottet måste användas till att minska låneskulden
I lokala media rapporteras att Umeå kommun går mot ett stort överskott för 2021. Till största delen beror detta på tillfälliga intäkter utanför kommunens kontroll. Exempel:
* Det höga elpriset innebär att kommunens överskott från vattenkraften beräknas bli 75 miljoner större än förväntat.
* Extra statsbidrag under pandemin innebar ett tillfälligt tillskott på nästan 200 miljoner i år.
* Överskottet från försäljning av mark väntas bli 70 miljoner. Andra år köper kommunen in mark. Sett över några år ska budgeten för mark och exploatering (MEX) ligga på plus/minus noll.
Kommande år kommer alltså att bli svårare för Umeå kommun. Men inte desto mindre är detta ett tillfälle då trendbrottet – då kommunen börjar betala av på låneskulden – kan inledas. Detta istället för att fortsätta att öka låneskulden – i galopperande takt.
Vi har redovisat behovet av en rad trendbrott. Dessa berör exempelvis arbetsorganisation, ledarskapskultur samt behovet av prioriteringar – där det inte finns plats för skrytprojekt som kulturhuset Väven och det överdrivet kostsamma badhuset Navet. Det finns inte heller plats för misslyckade upphandlingar som Lundabron – ett projekt som en gång var tänkt att kosta 43 miljoner kronor men som slutade på skamliga 159 miljoner!
När det gäller framtiden för Umeå kommun har Arbetarpartiet, bland annat genom att lyfta fram behovet av ett antal trendbrott, visat hur vi vill prioritera bland verksamheterna. Den som vill läsa mer om vad vi står för när det gäller den lokala politiken i Umeå kan dels titta på tidigare blogginlägg om behovet av trendbrott, dels läsa vår Alternativbudget (se länk nedan).
_ _ _ _ _
Arbetarpartiets Alternativbudget: https://veckansnyheter.se/2021/06/11/arbetarpartiets-alternativbudget-for-umea-2022/