Om Veckans Nyheter

Veckans Nyheter utgör en medial satsning på att skapa ett språkrör för framtidens arbetarrörelse.

Situationen skriker efter en mediesatsning som erbjuder ett alternativ både till ”gammelmedia” och till nya ”alternativmedia”. De förstnämnda undviker alltför ofta nyheter som inte är politiskt korrekta. De sistnämnas nyhetsrapportering präglas alltför ofta av högerextremism och konspirationsteorier.

Alla år av reträtter har slutligen resulterat i en situation av öppna splittringar inom arbetarrörelsen. Både politiskt och fackligt. Splittringen av arbetarrörelsen kan beskrivas i tre faser. 
Den grundläggande fasen består i uppbrottet från Socialdemokraterna av en skrämmande stor del av de svenska LO-arbetarna. 
Oförmågan att återvinna LO-arbetarna, manifesterad av både S och V, utgör splittringens nästa fas. Denna har lett till att SD har etablerats som en ny kraft såväl politiskt som medialt. 
Vägvalet, som består i att ersätta den försvagade basen bland LO-arbetare med ett förstärkt samarbete med delar av borgerligheten, utgör fas tre – och tar sig uttryck i form av ytterligare reträtter. Samarbetet mellan S och C har exempelvis resulterat i ett försvagat anställningsskydd och i en fortsättning av Alliansens skattesänkarpolitik. Dessa nya reträtter försvagar löntagarnas ställning på arbetsplatserna samt grunden för den offentliga sektorn. Detta har i sin tur skapat en öppen splittring inom LO och inneburit djupa motsättningar mellan S och V. 

Den gamla arbetarrörelsens ledare förmår inte visa vad som krävs i en ny tid

Sverige ligger i topp i Europa både när det gäller antalet miljardärer och antalet skjutningar. Parallella strukturer växer fram och samhället hotas av splittring på grund av integrationspolitikens misslyckande. Skattesänkningarna har drabbat sjukvård, äldreomsorg och andra delar av offentliga sektorn.

Höjer vi blicken är Europa idag mer ekonomiskt integrerat än någonsin tidigare med fri rörlighet för arbete och kapital. Företag har under lång tid flyttat sin produktion till låglöneländer. Även utanför EU. Samtidigt har det i praktiken varit fri arbetskraftsinvandring till Sverige, på arbetsgivarnas villkor. Även från länder utanför EU. Den fria rörligheten av arbete och kapital innebär ett angrepp på löner, kollektivavtal och arbetsplatsinflytande.

Därför borde det vara en självklarhet för fackföreningarna, och dem närstående partier, att göra sitt yttersta för att ena ländernas löntagare genom gränsöverskridande kollektivavtal, avtal som kommer att göra det naturligt med gränsöverskridande stridsåtgärder, då sådana behövs. Av samma skäl borde det vara självklart för fackföreningarna att organisera de oorganiserade. I denna kamp måste strävan vara att ena alla lönearbetande oavsett om de röstar på S, V, SD eller något annat. Solidaritet handlar om att alla löntagare måste samarbeta för att förändra maktförhållandena mellan arbete och kapital.

Framtidens miljö- och klimatpolitik måste bygga på en kombination av vetenskapliga insikter om naturen, väldiga investeringar i grön industriell produktion samt en rättvisare fördelning av välståndet. Det är vår uppgift att visa dagens unga aktivister att detta kräver en kamp för förändrade maktförhållanden i samhället.

Men dessa, för både dagens och framtidens löntagare, helt livsavgörande frågor kommer gårdagens ledare aldrig att driva.

Landets miljontals löntagare besitter dock fortfarande en väldig styrka

Trots åren av reträtter och dagens splittring finns ännu tid att vända utvecklingen. Löntagarnas ställning på arbetsplatserna kan försvaras. Detsamma gäller den offentliga sektorn. Även de positiva sidorna måste understrykas. Men för att vända utvecklingen krävs att landets löntagare enas och använder sig av nödvändiga stridsåtgärder på samma sätt som vid storkonflikten 1980. Framtidens arbetarrörelse måste minnas sin historia. 

Vi som står bakom tidningen hoppas att den ska läsas av alla samhällsgrupper. Tidningens innehåll och nyhetsbevakning kommer dock i första hand att analysera, beskriva situationen för och aktiviteterna hos vissa grupper. Till de dessa hör de ungdomar som utgör morgondagens knegare. Till dessa hör de aktiva på arbetsplatserna som upprätthåller de fackliga strukturerna lokalt – ofta i väntan på någon form av politisk vägledning. Vår strävan att göra Veckans Nyheter till ett språkrör för framtidens arbetarrörelse innebär samtidigt en strävan efter att ge en sådan vägledning.

Vårt mål är att skapa ett riksspritt media

Detta i form av en veckotidning på nätet – kompletterad med en papperstidning samt poddradio och webb-teve. Vi som står bakom satsningen på Veckans Nyheter syftar till att samla de som vill förstå sin samtid och påverka sin framtid. Detta är en både bred och djup uppgift.

För att kunna leva upp till denna ambition måste Veckans Nyheter medvetet försvara en vetenskaplig-materialistisk kunskapsuppfattning, detta i strid med de relativistiska och idealistiska strömningar som förnekar objektiva sanningar, och som förintelseförnekare och rasister ofta baserar sig på. Syftet med en sådan medial satsning är långt bredare än att enbart skapa ett språkrör för ett enskilt parti.

Vi ser inte arbetarrörelsens historia som ett enskilt partis historia. Det är en folkrörelses historia som i sig innehåller olika inriktningar och traditioner. Detta kommer även att prägla framtidens arbetarrörelse – den rörelse som det är vårt mål att skapa ett språkrör för.

Tidningens roll kan liknas vid barnmorskans. Den syftar till att påskynda framväxten av en arbetarrörelse som svarar mot framtidens krav. Däremot kan tidningens roll inte liknas vid förälderns eller skolans. Det som främst kommer att skapa och utbilda framtidens arbetarrörelse är den hårda verkligheten. Veckans Nyheter kan däremot vara en av flera källor som bidrar till att skapa den framtida arbetarrörelsens karaktär.

Du som delar vår samhällsanalys och sympatiserar med vår målsättning bör höra av dig till oss. Du kan stödja vårt projekt både som prenumerant och medarbetare.