Frågan om stadsbibliotekets framtid har ställt en större fråga på dagordningen. Det handlar om den allt tydligare, och allt mer orimliga, maktkoncentrationen i Umeå. I samband med den planerade flytten av stadsbiblioteket har denna maktkoncentration framträtt i all sin nakna och brutalt anti-demokratiska form.
I samband med debatten om biblioteksflytten försökte Umeås kommunalråd Lennart Holmlund att skrämma en debatterande tjänsteman vid länsmuseet till tystnad. Detta genom att skicka ett sms till tjänstemannens chef! Läs själva Holmlunds sms:
”Hej Ulrica. Jag läste den debattartikel som din webbredaktör skrev om Baltic. Det är ju en person som haft flera sådana artiklar förut men nog är jag helt säker på att du och museet för all framtid inte bör kontakta Baltic för att de ska sponsra någon verksamhet. Jag vet ju att han skriver vad han vill som privatperson men han kan långt ifrån må bra med alla de insinuationer som fanns. Dessutom en massa fel, men det ansvaret ligger ju på VK som publicerar”
Lägg märke till att Holmlund gör sig till en direkt tolk för Balticgruppen uppfattningar. Han går så långt som att säga att museets chef ”för all framtid inte bör kontakta Baltic för att de ska sponsra någon verksamhet”! Hur kan Holmlund veta detta? Svaret är den ”maktens triangel” som styr Umeå. Denna ”maktens triangel”, är a) några få kommuntoppar, b) Balticgruppen c) vår vanligaste lokaltidnings mediaimperium (VK).
Många kapitalister som tjänat riktigt mycket pengar blir till slut så rika att de har råd att köpa sig ett bättre rykte. Detta är exakt vad Balticgruppens ägare Christer Olsson sysslar med. Baltic har skänkt pengar: till universitetet (vilket gjorde Olsson till hedersdoktor); till Umeå kommun och till uppbygget av konstparken vid Umedalen.
Baltics ägare, Christer Olsson, håller sig också med en egen kändis vid namn Staffan Ling. Ling är fd medlem av Socialistiska Partiet och fd komiker (känd från bl a TV-serien ”Staffan och Bengt”). Om konstparken syftar till att förfina Olssons image så är syftet med inköpet av Ling att popularisera Baltics framfart. Men Olssons kultiverade attityd är just bara en attityd – köpt för pengar. Om inte Baltic får som de vill så drar de sig inte för att hota att investera i någon annan kommun.
Tillbaka till Staffan Ling. En gång var han rolig. Idag är han bara en köpt hovnarr. Men sedd mot bakgrund av Holmlunds sms, och Christer Olssons ekonomiska hot om att satsa sina pengar i någon annan kommun, är Ling även en hotfull hovnarr. För till saken hör att nämnde Ling deltagit, och det på ett mycket aggressivt sätt, i debatter som rör flytten av stadsbiblioteket, omdaningen av centrala Umeå och Baltics roll i denna. Ling deltog i debatten med bristande sakkunskap, men med all pondus som en lokal kändis kan uppbåda.
Nämnde Ling dök även upp utanför senaste fullmäktige – med det uppenbara syftet att påverka vissa viktiga politiker. I fullmäktigedebatten nämnde vi inte Ling vid namn. Däremot talade vi om för fullmäktige vad som pågick, nämligen att ”betalda bulvaner” hade fräckheten att agera utanför fullmäktigesalen – just den dag då frågan om Holmlunds, och därmed även indirekt Baltics, påtryckningar behandlades. Detta uppskattades inte av representanter för vissa partier i fullmäktige. De talade om att ”hyfsa” språket. Vilket oerhört hyckleri! Representanterna för maktens triangel tillåter sig själva vad som helst. Men då de, och deras hovnarrar, blir kallade vid sitt rätta namn så blir de stötta i kanten.