Vilken är då innebörden av att sparande i ett land ökar medan investeringar i samma land minskar? Svaret är att kapitalister investerar – men utomlands! Den exempellöst snabba ekonomiska tillväxten i Kina har, till stor del, skett genom att andra länder har valt att investera i just Kina. Däribland Sverige. En av de negativa faktorer som, i många fall och på lång sikt, brukar känneteckna ”mogna” kapitalistiska länder kallas för ”kapitalexport” (vi skriver i många fall och på lång sikt – inte alltid eller på kort sikt). Lite förenklat innebär ”kapitalexport” att investeringar sker utomlands, och då gärna i brics-länder, men inte i det land där varorna och vinsterna har producerats. Ett av de negativa resultaten av kapitalexporten kan avläsas i tabell 3.
Utländska direktinvesteringar
Vi ska även studera ett begrepp som kallas ”utländska direktinvesteringar”. Här jämförs inflödet av kapital, exempelvis till Sverige, med utflödet av kapital (t ex från Sverige). Gör vi detta för år 2010 kan vi konstatera att utflödet av kapital från Sverige var 7 procent av BNP samtidigt som inflödet av kapital till Sverige låg på 1,2 procent av BNP. Nettoutflödet av kapital från Sverige var alltså 5,8 procent av BNP. Dessa pengar gick till utlandet i form av investeringar. För Sveriges del stämmer detta, grovt sett, med tabellernas siffror för sparande och investeringar.
Sparande minus investeringar
Som vi tidigare sett, då vi jämförde tabellerna 1 och 2, var sparandet sju procentenheter större än investeringarna i Sverige år 2010. Skälet till att siffrorna (sparande minus investeringar) inte är identiska med nettoutflödet av kapital från Sverige kan bero på en rad olika faktorer. Däremot kan vi få ett ungefärligt mått på ett lands kapitalexport, eller kapitalimport, om vi jämför ett lands sparande med investeringarna. Är sparandet större än investeringarna betyder detta att svenska storföretag håller på att förflytta/investera sitt kapital utomlands. Skulle däremot investeringarna i ett land vara större än sparandet (låt oss ta USA) så brukar detta betyda att utländska storföretag, och ibland även regeringar, förflyttar/investerar sitt kapital i detta land (USA). 2)
Avindustrialiseringen – ett gigantiskt svek
Vi har jämfört alla de åtta länderna när det gäller nettot mellan kapitalinflöde och kapitalutflöde. Eller, för att uttrycka oss med andra ord, vi har jämfört Sveriges investeringar utomlands med andra länders investeringar i Sverige, under åren 2001-2010. Vi har sedan gjort samma beräkning för de övriga sju länderna under samma tioårsperiod. Resultatet är återigen förödande – för svensk del. Sverige är det land som har det överlägset största utflödet av kapital jämfört med både de övriga ”mogna” industriländerna och de två brics-länderna. Det handlade om ett utflöde på i snitt ca 2 % av BNP, varje år, under tio-årsperioden! På andra plats, när det gäller nettoutföde av kapital, kom Tyskland. Där handlade det om lite drygt 1 procent av BNP, i snitt per år, under tio-årsperioden. På den ”vinnande” sidan befann sig Brasilien – och Kina! Kina hade ett nettoinflöde av kapital på i snitt drygt 3 procent av det egna landets BNP (per år) under tioårsperioden 2001-2010!
Detta är bakgrunden till Sveriges avindustrialisering. Om denna trend fortsätter kommer det att vara omöjligt att bedriva en politik med följande angelägna målsättningar: en hög kvalitet inom vård-skola-omsorg; en anständig nivå för ersättningarna vid arbetslöshet, sjukdom och pension; att rusta upp infrastruktur som vägar, järnvägar, VA-system och bostäder; att utveckla en ny industriell generation – helt nödvändig pga klimathotet. Det kommer också att vara fullständigt omöjligt att skapa meningsfulla arbeten åt alla. Istället kommer arbetslösheten att bestå – eller att öka. Det Socialistiska Industriprogrammets uppgift är att ta itu med dessa och andra stora samhällsproblem.
1) Avser fastlands-Kina, ej Hong Kong.
2) Kinas siffror är i detta avseende motsägelsefulla. Landet sparar mer än det investerar. Samtidigt har Kina haft ett stort nettoinflöde av utländska direktinvesteringar. Detta kan bero på att Kina både lånar ut pengar, exempelvis till USA för konsumtion, samtidigt som landet tar emot kapital avsett för uppbygget av nya industrier. Det finns även andra faktorer som gör Kinas siffror speciella. Dels deras väldiga storlek. Dels svårigheten att kontrollera uppgifternas exakthet.
Ordförklaringar
- Bruttonationalprodukt (BNP). Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett land. Här ingår exempelvis utländskt ägda företag som producerar i Sverige, men inte inhemska företag som producerar utomlands.
- Bruttoinvesteringar. ”Brutto” kommer av att man räknar investeringarna utan att göra avdrag för förslitningar. Detta begrepp innehåller fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar. Fasta bruttoinvesteringar utgörs av fasta tillgångar som köps av företag och offentliga myndigheter, exempelvis maskiner, byggnader och annan utrustning. Dessa måste ha en livslängd på minst ett år. I denna post ingår även hushållens fastighetsköp, inklusive ombyggnationer. Lagerinvesteringar är förändringar i företagens lager – både positiva och negativa, beroende på om lagren ökar eller minskar. Finansiella investeringar räknas inte in under investeringar i BNP, då dessa (aktier, obligationer, mm) inte ger någon ökad produktion i sig.
- Bruttosparande. Den del av inkomsterna som inte konsumeras plus nettot i transfereringarna gentemot utlandet (bl a avgifter till och bidrag från EU).
Kommentarer är stängda.