Inrikes

Arbetsskador bland bemanningsanställda

Kalle Wadin Wesslén
Publicerad i
#36
Lästid 3 min

Under 2010 och 2011 har det skett en ökning av arbetsplatsolyckor i Sverige och den grupp anställda som står för den absolut största ökningen är anställda inom bemanningsbranschen, där dessutom personer under 25 är överrepresenterade bland de som har drabbats av olyckor på sina arbeten. Det är inte bara så att vi har sett en ökning av antalet arbetsplatsolyckor inom bemanningsbranschen under de senaste två åren, utan mellan 2010 och 2011 skedde nära på en fördubbling, alltså en ökning av mycket stora mått. Detta är givetvis anmärkningsvärda siffror. Det är förstås dessutom möjligt att det finns ett visst mörkertal, även om det är svårt att säga exakt hur stort det är. Lagen säger att arbetsgivarna är skyldiga att anmäla arbetsskador och arbetsolyckor till Arbetsmiljöverket, men det är inte säkert att de alltid gör detta.

Arbetsmiljöverket förklarar det hela med brist på utbildning och skyddskläder samt att det, när det kommer till bemanningsbranschen, finns viss otydlighet kring ansvarstagande mellan inhyrare och uthyrare. Olyckorna inträffar i första hand hos bemanningsföretag inom industrin och byggbranschen, där de vanligaste orsakerna till olyckor är att de anställda har förlorat kontrollen över olika fordon, maskiner och verktyg eller fallolyckor.

Varken de inhyrande eller de uthyrande företagen tycks vilja ta något ansvar för de anställda, framförallt inte när de drabbas av olyckor. De försöker bolla ansvaret mellan sig och eftersom arbetsmiljöansvaret är otydligt när det gäller bemanningsbranschen blir det så att många anställda faller mellan stolarna när de drabbas av olyckor i sina arbeten. Ofta vill de företagen som har hyrt in personal från bemanningsföretag smita från ansvaret, men enligt Arbetsmiljöverket är det de inhyrande företagen som ska se till att de anställda har rätt skyddsutrustning. Det är uppenbart att många inhyrande företag struntar i detta ansvar, då så många arbetsolyckor sker till följd av att skyddsutrustningen antingen saknas eller är bristfällig för de aktuella arbetsuppgifterna.

Det går också att se att många företag inom bemanningsbranschen struntar i att ge sina anställda en korrekt utbildning, för att spara på kostnader eller för att få ut de anställda i arbete så fort som möjligt, trots att de inte har fått den utbildning som arbetsuppgifterna kräver.

Under 2011 inledde Arbetsmiljöverket en granskning av 1400 arbetsplatser i Sverige där bemanningsanställda används, bland annat för att undersöka huruvida företag hyr in personal från bemanningsföretag för att utföra de mest riskfyllda uppgifterna, vilket faktiskt är en sannolikhet. Bemanningsanställda själva vittnar om att de skickas ut till nya arbetsplatser utan att de får den information och utbildning som krävs för de arbetsuppgifter de ska utföra, att de saknar utrustning och att kommunikationen mellan de anställda och cheferna är bristande.

Utöver den osäkerhet det innebär för de anställda inom bemanningsbranschen att de löper större risk för arbetsskador, att utbildningen och utrustningen är bristfällig samt att de inhyrande och uthyrande företagen försöker bolla ansvaret mellan sig för att slippa ansvar för sina anställda, är det dessutom så att många av de anställda inom bemanningsbranschen saknar anställningsbevis, vilket Arbetsmiljöverket har sett många exempel på. De bemanningsanställda befinner sig inte bara i ett osäkert läge, utan det är osäkert flera gånger om. Utan anställningsbevis löper förstås de anställda ännu större risk att företagen kommer att smita från ansvar.