Det grekiska nyvalet sker mot bakgrund av fortsatt fritt fall i den grekiska ekonomin.
Sedan 2008 har ekonomin krympt varje år och första kvartalet 2012 minskade Greklands BNP med 6,2 procent jämfört med samma period året före. Arbetslösheten har ökat med fyra procentenheter på fyra månader – från 18 procent i oktober till nästan 22 i februari. Det innebär ytterligare en miljon arbetslösa! Kombinationen av en ekonomi i fritt fall, kollaps för de gamla partierna och en kampvillig grekisk arbetarklass gör att frågan om kapitalismens överlevnad ställs på dagordningen i ett europeiskt land för första gången sedan Portugal 1974.
Europas makthavare diskuterar nu öppet ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Uppgifter har läckt ut om att alla euroländer har fått order om att förbereda en plan i händelse av ett grekiskt utträde. Vissa beräkningar visar att kostnaden enbart för Frankrike skulle bli 50 miljarder euro (450 miljarder kronor). Men i verkligheten är det ingen som vet vad ett grekiskt utträde skulle innebära. Ett scenario är att ett grekiskt utträde startar en kedjereaktion där fler krisländer lämnar valutasamarbetet. Skulle ett större land av typen Spanien, EU:s femte största ekonomi, lämna euron riskerar hela valutaunionen att falla sönder – något som i sin tur skulle kunna utlösa en global krasch med värre följder än 2008.
Mycket talar för att den gamla grekiska valutan drachman skulle falla i värde som en sten om den återinförs. I rädsla för att se värdet på sina besparingar raderas ut om drachman återinfördes har många greker tagit ut sina pengar från banken. Sedan år 2009 har uppemot en tredjedel av de privata insättningarna tagits ut från grekiska banker, enligt IMF. Efter valet den 6 maj togs tre miljarder euro ut från grekiska konton på bara tio dagar. Pengarna har förts till andra länder eller tagits ut i kontanter (euro eller dollar).