Vad är egentligen internet? När denna fråga diskuteras så framställs internet ofta (exvis av Piratpartiet) som ett slags okontrollerbart och hyperdemokratiskt väsen som lever sitt eget liv i det mystiska kosmos som kallas ”cyberspace”. Ett väsen som skapas, och styrs, av sina användare. Sådana mystifikationer hör dock till avdelningen trams.
Internet fungerar nämligen efter samma principer som ett vanligt datornätverk som vem som helst kan skapa i sin lägenhet med hjälp av en router, nätverkskablar och några datorer. Skillnaden är att internet är större. Mycket större. Men principerna är desamma. Om du kopplar samman ett antal datorer till ett nätverk i ditt hem så kommer du att kunna sända filer, spela spel och chatta mellan dina olika datorer.
Om du bjuder hem någon så kan den personen ta med sig sin dator och du kan ge henne rätten att ansluta sig till ditt nätverk. Internet fungerar på ungefär samma sätt. Men istället för att koppla samman enskilda datorer så handlar internet om att binda samman nätverk av datorer. Ordet internet kommer ursprungligen från ordet internetworking – som är att binda samman olika datornätverk.
Något förenklat går det till såhär: När du betalar din månadsavgift till Telia, Bredbandsbolaget eller någon annan internetleverantör så köper du rätten att ansluta dig till deras nätverk. Ofta har internetleverantören flera lokala nätverk i olika städer som kopplats ihop i ett landsomfattande nätverk. Internetleverantören har, i sin tur, köpt rättigheten att ansluta sitt nätverk till en internationell internetleverantörs globala nätverk. Dessa gigantiska globala internetföretag har i sin tur kopplat ihop sig med varandra, och utgör på så sätt internets ryggrad. Det finns givetvis lokala variationer mellan olika länder och mellan olika företag – men detta är de generella principerna för hur internet fungerar.
Här konfronteras verkligheten med mystifikationen. Internets ”herrar” vill gärna få dig att tro att internet är ett demokratiskt gräsrotsnätverk, skapat av dess användare. Men i verkligheten är det ett toppstyrt internationellt nätverk kontrollerat av några stora globala företag, drivet utifrån vanliga kapitalistiska principer. Det vill säga den som betalar får ansluta sig. Betalar du inte din interneträkning så stänger internetleverantören av din tillgång till nätet. Och betalar inte din internetleverantör sina räkningar till det globala företaget så isoleras kunderna från resten av internet.
Rent tekniskt är internet en toppstyrd hierarki där, i teorin, den globala aktören kan stänga ute de mindre nationella företagen, som i sin tur kan stänga ute var och en av sina kunder.
”Cyberspace” är alltså bara ett jättestort datanätverk. Men det finns en skillnad mellan det lilla nätverket hemma i din lägenhet och internet. Hemma i lägenheten kan du och din kompis demokratiskt bestämma över sladdar, uppkopplingar och datorernas användning. Internet ägs och kontrolleras istället av globala (och ofta anonyma) företag. Och precis som alla andra kapitalistiska företag är deras främsta syfte är att tjäna så mycket pengar som möjligt åt sina aktieägare.
Det är inget mystiskt, okontrollerbart eller hyperdemokratiskt med detta. Istället är det med internet precis som i verkliga livet. Ännu återstår uppgiften för gräsrötterna att ta demokratisk kontroll över de viktigaste delarna av vårt samhälle – och våra datanätverk.