Efter regeringens besked att anslå sammanlagt 80 miljoner till kulturhuvudstadsåret i Umeå är läget kritiskt för arrangörerna. Anledningen är att man hade räknat med 170 miljoner från staten. Totalt saknas nu 220 av totalt 410 miljoner i budgeten för Kulturhuvudstadsåret.
Förutom missräkningen vad gäller tillskottet från staten verkar Umeås kommunledning också att ha överskattat möjligheten att få sponsring från det privata näringslivet. I budgeten hade man räknat med 50 miljoner från det privata näringslivet. Detta motsvarar all kultursponsring i hela Sverige under ett helt år. Med endast 16 månader kvar till öppningsceremonin ligger sponsringsinkomsterna på blygsamma 200 000 kronor. Kommunledningens sista förhoppning verkar nu vara att skattebetalarna ska stödja kulturhuvudstadsarrangemanget via de statliga bolagen. Enligt uppgifter i VK (4/9-12) förhandlar Maud Olofsson för Umeås räkning med ett antal statliga företag.
Kommunledningen svävar på målet när det gäller frågan hur klyftan mellan utlovade utgifter och förverkligade inkomster ska överbryggas. Låt oss ge några exempel:
1) Trots underskottet på 220 miljoner säger Marie-Louise Rönnmark (VK 4/9 2012) att utgiftssidan för kulturhuvudstadsåret fortfarande ligger på 410 miljoner kronor. Några konkreta inkomstkällor har dock inte presenterats trots att frågan tagits upp flera gånger i kommunfullmäktige.
2) I slutet av augusti (21/8-12) skrev representanter för Umeå kommun en insändare i Svenska Dagbladet där man sa: ”För att Umeå ska kunna göra Europas kulturhuvudstad till en framgång för hela Sverige krävs en nationell uppbackning som minst motsvarar den Stockholm fick när huvudstaden hade motsvarande uppdrag 1998.” Stockholm fick motsvarande 170 miljoner i dagens penningvärde. När anslaget på 80 miljoner offentliggjordes hade dock samma företrädare backat från kravet om 170 miljoner och var istället mycket nöjd med den lägre summan.
Ambitionsnivån, ekonomiskt och programmässigt, är alltså officiellt fortfarande densamma – trots att flera stora inkomstkällor visat sig bli besvikelser. Den prestige som kommunledningen investerat i projektet gör att de tvingas låtsas som att det regnar trots att finansiering rämnar. Bakom kulisserna (läs: inom Socialdemokraterna) pågår troligen en dragkamp mellan de som vill dra ner ordentligt (dvs halvera) på ambitionerna för arrangemanget och de som vill tillskjuta ytterligare skattepengar från Umeå kommun.
Arbetarpartiet har varit motståndare till projektet redan från början. Jan Hägglund, kommunfullmäktigeledamot, kommenterar:
– De 98,3 miljoner som Umeås skattebetalare har avsatt till K14-året är mer än nog. Till dessa pengar ska dessutom läggas den årliga merkostnaden på 50-60 miljoner för bygget av kulturhuset. Inte en skattekrona ytterligare till Kulturhuvudstadsjippot!