Varje sommar smälter delar av istäcket i Arktis, men rapporter visar att årets smältning har varit rekordstor.
Redan i augusti var istäcket mindre än någonsin. Eftersom issmältningen brukar pågå ända till i mitten av september kommer isen med största sannolikhet att smälta ytterligare innan sommaren är över.
Forskningen visar att sommarisen har förlorat ungefär en tredjedel av sin yta sedan 1970-talet. Det tidigare bottenrekordet var sommaren 2007. Sedan 1970-talet har isarna mätts med satelliter. För att studera isarna längre tillbaka än så måste andra mätmetoder användas och därför går det inte att jämföra dessa olika perioder med varandra fullt ut. Det finns dock fakta som talar för att isarna var ännu mindre för omkring 6 000 år sedan, eftersom jordens bana kring solen då var annorlunda.
Issmätningen gäller inte bara isens yta, utan också dess tjocklek. På bara tio år har ungefär hälften av den fleråriga isen smält bort. Det är resultatet när man mäter hela isens volym, alltså både dess yta och tjocklek.
Problemen med den ökade issmältningen är många. När is omvandlas till vatten så leder det till att jorden absorberar mer solljus vilket i sin tur gör att värmeökningen därmed påskyndas. Havsvatten absorberar helt enkelt mer solljus än vad isen gör. Detta kan i sin tur leda till att vindarna förändras och ändrar riktning, något som kan innebära klimatförändringar.
Dessa olika fenomen driver på varandra och kan blir förödande på andra delar av klotet. Exempelvis så växer jordens ökenområden. I andra delar av världen kan förändrade vindar leda till kallare klimat. Ett exempel är att ett förändrat vindflöde över Skandinavien kan leda till kallare somrar.
En temperaturökning i världen innebär alltså inte att värmeökningen fördelas jämnt mellan jordens olika delar, utan det kan tvärtom bli kallare på vissa områden medan värmeökningen koncentreras till andra områden. Helt klart är att trenden av ständigt ökande utsläpp växthusgaser måste brytas.