Arbetarpartiet har inlett arbetet för att rädda Nydalasjön från en ekologisk katastrof. Sjön, som är ett av Umeås viktigaste rekreationsområden, hotas av algblomning vilket vore ett slag mot sjöns hela ekosystem. Det är bokstavligen talat ett dödligt hot.
Nydalasjön klassas som en ”ekologiskt känslig sjö”. Detta beror på att inflödet av vatten, liksom utflödet, är litet i förhållande till sjöns storlek. Först efter 2,5 år har hela sjöns volym omsatts. Detta gör att sjön är känslig för föroreningar och näringssalter. Relativt små mängder av exempelvis näringsämnet fosfor kan få förödande konsekvenser.
Ond nedåtgående miljöspiral
Höga halter av fosfor ökar risken för algblomning. Vid en algblomning ökar antalet alger och mer syre används varvid syrebrist uppstår på botten. Detta kan lösgöra fosfor som i dagsläget är bundet i botten. Om så sker stiger fosfor uppåt i vattnet och ger ännu mer näring åt algerna. Fler alger binder ytterligare syre, vilket innebär ännu mindre syre på botten, som lösgör ytterligare fosfor, i en ond spiral. Algblomning innebär inte bara en ful sjö med döda fiskar. Det skapas också toxiner (giftämnen) som kan döda badande hundar och skada människans lever, njurar och muskulatur!
Det kan vara mycket krävande att åtgärda en sjö som drabbats av en negativ algspiral. De åtgärder som krävs kan ta lång tid och vara dyra. I Boden har Svartbyträsket haft problem sedan mitten av 1980-talet, något som inte beräknas ha åtgärdats innan år 2021 – dvs nästan 40 år senare.
Hotet mot Nydala är akut. Redan genomförda byggprojekt innebär att genomsnittshalten av fosfor kommer att stiga till mellan 20-25 mikrogram per liter. Detta ligger omedelbart under tröskelvärdet på 25 mikrogram per liter vatten där risken för algblomning ökar kraftigt. Men mätresultaten visar att fosforhalten i sjön har varierat kraftigt. År 2002 var halterna av fosfor 22 mikrogram – dvs mycket nära den gräns där risken för algblomning ökar kraftigt. En enda sådan tillfällig topp kan utlösa algblomning – även om genomsnittshalten ligger under gränsvärdet. Och risken för algblomning ökar ytterligare på grund av en stor tillgång på kväve i sjön.
Belastningen på Nydalasjön har ökat ytterligare genom projekt som Kolbäcksleden och E4-rondellen. Åtgärder i form av avskiljningsdammar har vidtagits i några av fallen. Dammarna har minskat utsläppen men fler åtgärder krävs. Utsläpp från enskilda avlopp utgör ett annat relativt stort problem. I Nydalasjön har det uppmätts förhöjda halter av tarmbakterien E-coli, både 2005 och 2006, som troligen orsakats av läckage i någon av de enskilda avloppsanläggningarna. Ett annat problem är användandet av gödsel och bekämpningsmedel på gräsmattor och trädgårdar i sjöns avrinningsområde. Detta kräver också ytterligare åtgärder. Det är Nydalasjöns framtid som ligger i vågskålen.