Demokraterna segrade i de två stora valen – sett till antalet väljare.
I presidentvalet:
Demokraterna fick stöd av 62,3 miljoner väljare, och tog majoriteten i 26 delstater. Republikanerna stöddes av 58,9 miljoner röstande, och tog hem 24 delstater.
I valet till Representanthuset:
Demokraterna stöddes av 54,3 miljoner väljare, medan republikanerna erhöll 53,8 miljoner.
I valet till senaten:
Demokraterna tog ytterligare två platser. Då de dessutom kan räkna med stöd från två oberoende, i de flesta frågor, har demokraterna i praktiken 55 platser. Republikanerna tog 45 platser, vilket innebar ett tapp på två. Endast en tredjedel av antalet senatorer skulle återväljas i samband med presidentvalet. Totalt finns det hundra senatorer – två för varje delstat. I skrivande stund (14 nov) finns det inga siffror på antalet väljare i senatsvalet.
Några kommentarer:
- Presidentvalet: På grund av det amerikanska valsystemet erhöll Obama hela 332 elektorer medan Romney bara fick 206. Det är dessa elektorer som slutligen utser vem som blir president. Detta innebär att media gav en medvetet felaktig bild av hur hård striden om presidentskapet var. Sannolikheten att Romney skulle bli president var aldrig lika stor som opinionsmätningarna antydde under de sista veckorna före valet. Obamas väljare var ”bättre fördelade” när det gällde att vinna en majoritet av elektorerna.
- Valet till ”The House”: Samma valsystem ger Republikanerna en majoritet på 234 platser i representanthuset, medan Demokraterna endast får 197 platser. Detta trots att Demokraterna fick stöd av cirka en halv miljon fler väljare än Republikanerna i detta val. Här var det Republikanernas väljare som var ”bättre fördelade”.
- En jämförelse med 2008: För fyra år sedan erhöll Obama hela 69,5 miljoner väljare i jämförelse med McCains 59,9 miljoner. I år hade skillnaden krymt till 3,4 miljoner väljare.
- En jämförelse mellan de skilda typerna av val: I valet till representanthuset fick Demokraterna bara 87 procent av det antal röster som partiet fick i presidentvalet. Ser vi till Republikanerna erhöll dessa 91,3 procent.
Maktfördelningsprincipen
Kongressen: I representanthuset sitter det hela 435 ledamöter om alla 50 delstaterna läggs samman. En folkrik delstat har fler ledamöter än ”glesbygden”. En ledamot sitter endast i två år. Senatorernas mandatperioder är på hela sex år. Representanthuset (”The House”) utgör den mest folkliga församlingen. Tillsammans kallas senaten och representanthuset för Kongressen. De utgör de lagstiftande församlingarna.
Presidentens funktion är verkställande.
Högsta Domstolen utgör det tredje maktcentrat i den nationella amerikanska politiken. Det är den högsta rättsliga instansen i USA och består av nio domare, som utses av presidenten, och som sitter på livstid. En majoritet av senatens ledamöter måste godkänna utnämningarna. Högsta domstolen kan å sin sida ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller av kongressen.