Byggnadsarbetarförbundet har varslat om strejk för 2 800 medlemmar på 160 olika byggen. Fackets krav, förutom de generella lönepåslag, handlar om säkerheten på byggena samt villkoren för de som jobbar åt underentreprenörer.
I snitt dör en byggnadsarbetare per månad på jobbet – vanligast är det med olyckor bland arbetare från andra länder. Vid en säkerhetstillsyn på 2 000 små byggarbetsplatser resulterade det i krav på förbättrad säkerhet vid över hälften. En entreprenör kan tjäna pengar på säkerhet, eller på att fuska med den.
Bara genom byggställningen går det att fuska sig till mellan 30 000-100 000 kr för en villa.
– Det är inte ovanligt att byggföretag lägger ut jobbet på underentreprenörskedjor som kan gå upp till tio led, säger Lars Lundberg, ombudsman för Byggnads, till TV4.
– När man har så många led av underentreprenörer – vad är det man sparar på? Jo, skyddsåtgärder. Om den sista entreprenören tycker det är för dyrt med skyddshjälmar eller skyddsskor så skiter man i det.
Strejkvarslet som ursprungligen skulle träda ikraft den 12 mars flyttas nu fram till den 19 mars. Detta efter att arbetsgivarna, Sveriges Byggindustrier (BI) har tvingasts ändra inställning till Byggnads krav.
– Sedan Byggnads lämnade sin yrkanden den 17 december så har BI gjort allt för att slippa diskutera frågan om ordning och reda bland underentreprenörskedjorna. Istället har BI valt att göra ett totalangrepp på våra kollektivavtal och angriper våra lönesystem, anger Torbjörn Hagelin, Byggnads avtalssekreterare, på Byggnads hemsida.
– Arbetsgivarna har vägrat att gå in i konstruktiva diskussioner för att komma fram till partgemensamma lösningar.
Först efter strejkvarslet har BI börjat diskutera fackens viktiga frågor. Istället har de ställt krav på frysta löner och ökad lönespridning. Samtidigt som arbetsgivarna för fram dessa krav vid förhandlingsbordet så sker en annan attack på facket. Detta i huvudsak via sämre villkor för arbetare anställda av underleverantörer, bemanningsföretag och att arbetarna inte anställs utan anlitas som egna företagare via F-skattsedel. Oftast är det arbetare födda i andra länder än Sverige som utnyttjas.
– Grabbarna som kommer från det ena företaget vet knappt ens vem de jobbar åt, eller hur villkoren ser ut, säger byggnadsarbetaren Stefan Slottensjö till Sveriges Radio.
– Ja, man har ju sett löner som är helt borta från allt vad avtal säger, villkor som är helt helskotta, ja, vad som helst. Det är som om man kommer till en annan värld.