Arbetarpartiets medlemmar, sympatisörer och prenumeranter har mycket att vara stolta över. Vi finns på drygt 30 orter runt om i Sverige – i form av medlemmar, medarbetare och läsare. En av kongressens viktigaste diskussioner handlade om möjligheterna att sprida våra idéer till nya orter, fler arbetsplatser och lokala fack. Denna stora spridning överraskade oss själva.
Internationalism: Samarbetet med ”Workers’ International Network” innebär att vi utgör en del av ett internationellt sammanhang. Våra kamrater återfinns från USA i väst till Pakistan i öst; från Sydafrika i söder till Boden i norr. I en globaliserad värld sprider sig ekonomiska kriser och sociala revolter snabbare än någonsin. Vi tänker på de arabiska upproren. Vi samlade in pengar till en ambulans åt rebellerna i Libyen som riskerade sitt liv i kampen mot diktaturen. Våra direkta kontakter med de stridande fick olika medier att be oss förmedla kontakter till rebellerna. Det var på allvar. Och det var smärtsamt att skriva dödsrunan över en ung man som givit oss ovärderlig hjälp för förståelsen av konflikten i Libyen. Vi kommer alltid att vara stolta över hans bidrag till vår rörelse. Betydelsen av sådana kontakter är ovärderlig. Och känslan av samhörighet med kämpande systrar och bröder går inte att överskatta. Via WIN finns vi runt om i världen.
De största vinsterna sedan 2010 har varit politiska. När det gäller synen på staten blir detta en fråga på liv eller död i dagens Grekland. Se artikeln på sid 6. Våra krav pekar på behovet av att bygga upp alternativa maktorgan som kan besegra den grekiska staten – och dess polisiära och militära maskineri.
En offensiv kamp kräver en enhetsfront. Socialister och kommunister i partierna Syriza och KKE måste gå samman. Via enad kamp kan de skapa den entusiasm som mobiliserar arbetarklassen, både inför val och för en obegränsad generalstrejk – för kraven på att statsskulden avskrivs och att bank- och kreditsektorn ställs under löntagarkontroll! En sådan enighet skulle visa vägen framåt och skapa en väldig kampvåg. En obegränsad generalstrejk skulle utmana borgerligheten. Om strejken kombinerades med en appell från strejkledningen, Syriza och KKE – för uppbygget av lokala strejkledningar i syfte att stoppa strejkbryteri och för att skydda strejkande mot kravallpolisen och para-militära nazister i Gyllene Gryning – skulle en situation av dubbelmakt uppstå.
Försvaret av strejkledningar mot beväpnade nazister kräver självförsvarsgrupper. Sådana måste inte bara beväpna sig själva. Med tanke på Greklands historia måste appeller riktas till meniga och lägre befäl, både inom polis och militär, om att dessa inte får låta sig utnyttjas mot de strejkande. En enhetsfront som utlyser en obegränsad generalstrejk, för statsskuldens avskrivning och för kontroll över bankväsendet, skulle skapa ett alternativ till dagens statsmakt. En utveckling mot kontrarevolution skulle kunna vändas till revolution. Parollerna måste handla om att skapa ett arbetarnas alternativ till borgerlighetens statsmakt. Detta är något helt annat än att kräva storföretagens förstatligande – med tillägget ”under arbetarkontroll”.
Generationen från ’68 fick sin inspiration främst från Vietnam. Hjältarna var från 1900-talets början och hette ofta Mao eller Stalin. Hemma i Sverige rådde goda tider. Det gick att lämna ”vänstern” och göra karriär. Och många gjorde så. Idag är det annorlunda. De generationer som drabbats av 2008 års kris för idag en bitter kamp. Här och nu. Vi försvarar jobben i en tid av arbetslöshet och social trygghet i en tid av nedskärningar. Som internationalister försvarar vi facket och demokratin i Grekland då staten hotar med krigslagar och beväpnade nazister. Arbetarpartiet strävar efter att organisera de som drabbades av krisen 2008. Vi representerar 2008 års generation.