Den 1 april gick Byggnads med på medlarnas förslag till nytt Byggavtal. Avtalet innebär ett framsteg för facket när det gäller att huvudentreprenören på ett bygge ska ta ansvar för alla underentreprenörer. Strejken som skulle ha trätt i kraft den 2 april blåses därmed av. Det finns dock de som är besvikna över att det fortfarande dröjer minst ett år innan frågan om huvudentreprenörens ansvar är löst.
Den stora stridsfrågan i Byggnads avtalsrörelse rörde arbetsmiljön och villkoren för de som jobbar åt olika underleverantörer. Byggnads krävde att det ska vara huvudentreprenören vid ett bygge som ansvarar för att exempelvis säkerhetsföreskrifterna efterlevs. Idag kan det finnas flera led av underentreprenörer på en och samma byggarbetsplats. Lidande blir säkerheten. De största arbetsmiljöproblemen finns just på arbetsplatser med enbart underentreprenörer. I snitt dör en byggnadsarbetare i månaden i Sverige och vanligast är olyckorna bland arbetare från andra länder.
Det avtal som nu slutits innebär att en arbetsgrupp tillsätts som ska presentera ett förslag på hur huvudentreprenörens ansvar ska kunna regleras i kollektivavtalet. Arbetsgruppen ska bestå av tre representanter som utses av facket, tre från arbetsgivarna och en ordförande från statliga Medlingsinstitutet. Senast den 15 februari 2014 ska arbetsgruppen presentera sitt förslag. Om förslaget inte godtas av någon av parterna så kan avtalet sägas upp och omförhandlas.
På golvet, bland byggjobbarna, har avtalet mötts av blandade reaktioner. Många ser positivt på att man fått arbetsgivaren att börja diskutera huvudentreprenörernas ansvar. Men det finns också de som är besvikna över att det dröjer minst ett år innan frågan är löst.
Att arbetsgruppen överhuvudtaget tillsätts och att frågan om huvudentreprenörens ansvar diskuteras är ett framsteg för facket. Attityden från Sveriges Byggindustrier (BI) har varit aggressiv och man har blankt vägrat att ens diskutera frågan. Fackets strejkvarsel, som omfattade ca 3 000 byggnadsarbetare, satte dock tryck på arbetsgivarna och tvingade dem att sätta sig ned och diskutera huvudentreprenörens ansvar. Att arbetsgruppen har en deadline i februari 2014 minskar också risken för att arbetsgruppen ska kunna användas som ett sätt att ”begrava” en ”het potatis” – vilket exempelvis hänt med bemanningsfrågan inom Handels.
Samtidigt finns det faror med den arbetsgrupp som nu har tillsatts. Förhandlingarna inom arbetsgruppen sker under fredsplikt och med en minst sagt motvillig motpart. Fackmedlemmarnas insyn i diskussionerna riskerar också att minska. Risken finns att arbetsgruppens förslag i slutänden blir en halvmesyr. I sådana fall kan strejkvapnet återigen komma att behöva dammas av – och användas.
Arbetsgivarna är nämligen fortsatt på offensiven. Förutom att motsätta sig kravet på att huvudentreprenören ska ta ansvar så har BI dessutom velat slopa systemet med ackordslöner och istället införa månadslön (s.k tidlön). På längre sikt skulle detta innebära hundratals kronor i förlorade månadsinkomster för byggnadsarbetare som går på ackord – i praktiken en form av lönesänkning. I ett pressmeddelande angående det nya Byggavtalet säger Mats Åkerlind, vice VD för BI, att de ska ”fortsätta [sitt] arbete för månadslön och att ta bort ackordstvånget”.
– Att avskaffa ackordssystemet skjuter också över inflytandet över lönerna till arbetsgivarna, säger Christian Jönsson, huvudskyddsombud inom Byggnads i Skåne.
– Idag kan de som jobbar på ackord få ut den ökade produktiviteten i ökad lön, men går man över till månadslön så tappar man den moroten.
– Risken är dessutom att produktiviteten och därmed lönsamheten sjunker i företagen, fortsätter Christian Jönsson.
Arbetsgivarnas fortsatt offensiva hållning understryker behovet av beredskap för framtida strider. Både när det gäller löner, villkor och arbetsmiljö.