En hård debatt om skolorna i Umeå väntar i kommunfullmäktige. Det handlar om en motion från Folkpartiet om att göra om kommunens F5-skolor till F6-skolor.
Den omedelbara bakgrunden till motionen är att föräldrarna i byn Sörfors utanför Umeå kämpat för att deras barn ska få stanna ytterligare ett läsår på den mindre byskolan innan de flyttar till en F9-skola. En annan bakgrund är den kraftiga ökningen av elevunderlaget i Umeå de kommande tio åren. Ökningen är ca 2 500 elever – eller tio nybyggda skolor med plats för 250 elever.
I Umeå kommun finns för närvarande nio F5-skolor. Där går eleverna i en och samma skola från förskoleklass till femte klass. Därefter flyttar de till en s.k F9-skola för att gå sexan och högstadiet. Detta innebär att eleverna tvingas lämna en lärare i femman, sedan undervisas av en annan lärare i sjätte klass, för att slutligen hamna med en ny uppsättning lärare på högstadiets sjunde klass.
– Detta är inte optimalt, säger Jan Hägglund, kommunfullmäktigeledamot för Arbetarpartiet. Det är besvärligt att gå från att vara barn till att vara tonåring. För vissa elever, ofta pojkar, kan ett extra år på en näraliggande mellanstadieskola betyda mycket.
Argumenten från föräldrarna, för att omvandla F5-skolorna till F6-skolor, är bland annat att fler elever och fler lärare på de små byskolorna skulle öka flexibiliteten och möjligheten för skolans personal att täcka upp för varandra om någon lärare saknar behörighet för ett specifikt ämne. Betygssättningen är en annan fråga. Det är lättare för en lärare som haft eleverna från åk 1 till åk 5 att sätta det första betyget i 6:an, än för en lärare som just lärt känna eleverna.
Argumenten mot att omvandla F5-skolorna kommer från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Det handlar främst om att förändringen skulle kräva ombyggnationer för ca 15 miljoner kronor. Detta motsvarar en total hyreshöjning per år på 1,3 miljoner kronor.
– Detta är en ytterst blygsam summa om man jämför med andra projekt som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är beredda att satsa på, säger Jan Hägglund. Ett exempel är det överdrivna badhuset mitt i stan för 400 miljoner, med våldsamt ökade trafikproblem vilket leder till ännu större kostnader på sikt. Ett annat exempel är det onödiga kulturhuset på kajen där merkostnaden, i jämförelse med dagens stadsbibliotek, blir 80 miljoner kronor per år!
Jan Hägglund ser dock en svag punkt i den motion som ska behandlas på kommunfullmäktige.
– Motionen är formulerad som om att alla F5-skolor ska byggas om och att de ska göra det omedelbart. Men det är stor skillnad i förutsättningarna för undervisning, ombyggnadsbehov, närhet till F9-skola o.s.v. mellan skolan i exempelvis Sörfors och den på Sofiehem. När man gör strukturreformer i skolan måste det finnas utrymme för lokala undantag samt tid att förankra förändringar bland personal och föräldrar.
Arbetarpartiet anser att just skolan i Sörfors är en av de som borde få tillbaka sina sjätteklassare och därmed bli en s.k. F6-skola. Ett viktigt argument är att Sörfors tillhör de byar som planeras härbärgera en del av Umeås framtida befolkningstillväxt. Bland dessa byar finns också grannbyn Brännland. Detta framgår i den fördjupade översiktsplan som antogs 2011.
– Sörfors beräknade tillväxt innebär att skolan måste renoveras – och troligen byggas ut, säger Jan Hägglund. Om de båda elevupptagningsområdena för Brännland och Sörfors slogs ihop, skulle det i framtiden troligen också finnas utrymme för en F9-skola i området. Speciellt mot bakgrund av att Umeå kommun kommer att behöva bygga uppåt tio nya fullstora F9-skolor fram till år 2022.