Vi skrev om strejkbytarfartyget Amalthea i artikeln på sidorna 1 och 4. Som sagt så bodde de hatade strejkbrytarna ofta en bit ut i vattnet på logementsfartyg. Just båten Amalthea sprängdes som en hämnd för att strejkbrytarna hade beskjutit en arbetardemonstration. Bomben var till för att skrämmas. Men då de brittiska strejkbrytarna sov på däck, på grund av värmen, dödades av misstag en person och över tjugo skadades. En av de tre som utförde sprängningen hette Anton Nilsson och dömdes till döden.
Domen kom att omvandlas till livstids fängelse. Efter en massiv kampanj, både inom Sverige och utomlands, släpptes Nilsson 1917. Beslutet att frige Anton Nilsson blev det första beslutet i den första regeringen som Socialdemokraterna kom att ingå i.
Nilsson reste sedan till Ryssland och deltog i inbördeskriget som följde efter Oktoberrevolutionen 1917. Där stred han som stridsflygare på de rödas sida. Hans liv var som en historiebok. Då Anton Nilsson dog var han nästan 102 år gammal. Under hela sitt liv agiterade han för socialismen och kom efter händelsen 1908 att gå under namnet ”Amaltheamannen”.
Då ”Amaltheamannen” besökte Umeå vid slutet av 1970-talet hade undertecknad fått förtroendet att ta hand om inkvartering, bokning av föreläsningar samt en biltur där stadens sevärdheter beskådades. Anton Nilsson höll anföranden, på skånska, för socialdemokratiska, syndikalistiska och kommunistiska partier. Amaltheamannen drog ofta stor publik.
Kommentarer är stängda.