Rent formellt handlar folkomröstningen om tre konkreta nedskärningar, på sammanlagt tre miljoner, som drabbat kommunerna Åsele och Dorotea. Västerbottningarna får rösta om de tre försämringarna ska återställas eller inte.
Det gäller dessa nedskärningar:
▪ I Dorotea minskade antalet akutvårdplatser från fyra till två. Vårdplatserna flyttade dessutom till en annan lokal vilket försvårar vissa vårdinsatser.
▪ I Dorotea försvann dessutom den s.k. ”läkarjourkedjan”. Detta innebär att den jourläkare som fanns i Dorotea ett par kvällar/nätter per vecka har flyttats till Åsele och Vilhelmina.
▪ I Åsele byttes ambulansen ut mot en ”akutbil”, som har något sämre utrustning och en begränsning när det gäller vilka kommuner den får trafikera.
Dessa sakfrågor är viktiga. Men för många inlandsbor handlar folkomröstningen också om något mycket djupare: om rätten att bo kvar i sitt eget samhälle och om den egna kommunens möjligheter att överleva. Du kan läsa mer om dessa frågor på sidorna 1 och 2 samt på mittuppslaget i denna tidning.
En seger för JA-alternativet i folkomröstningen skulle kunna förbättra sjukvården i Åsele och Dorotea. Men en JA-seger skulle också stärka kampen mot vårdnedskärningarna i andra delar av länet. Att det över huvud taget blev en folkomröstning berodde nämligen på ett folkligt motstånd mot vårdnedskärningar runt om i hela Västerbotten. 24 000 västerbottningar skrev på till stöd för folkomröstningen. Till detta ska läggas 30 000 namnunderskrifter mot nedskärningar på Skellefteå lasarett, demonstrationer till försvar av ambulansen i Malå samt protester från personalen på NUS i Umeå mot att vårdplatser försvunnit på bl a kirurgen. Därför vore en seger för JA-sidan i folkomröstningen också ett bevis på att organiserade protester lönar sig.
Folkomröstningen visar vägen – även NUS och vårdcentralerna i Umeå måste försvaras
Det högsta priset för nästan två decennier av nedskärningar inom sjukvården i Västerbotten har betalats av personalen. Arbetsbelastningen på många vårdavdelningar är oacceptabel. Ständiga överbeläggningar, kombinerat med brist på personal, har skapat en arbetsmiljö som fått kritik av Arbetsmiljöverket. Det finns en risk för en ond cirkel. Stress och låga lönenivåer gör att personal säger upp sig, vilket ökar stressen ytterligare. Bland annat på operation och intensiven vid NUS har massuppsägningar skett. I grunden kan denna cirkel bara brytas om mer resurser tillförs vården.
Att en folkomröstning över huvud taget kommit till stånd visar att engagemang från personal, patienter och anhöriga kan rubba beslutsfattarna. Arbetarpartiet uppmanar därför alla läsare av Umebladet att rösta JA i folkomröstningen den 8 september. En JA-seger vore ett steg framåt. Men om resurserna till vården ska öka, och inlandet överleva, krävs fler namninsamlingar, demonstrationer och kanske även ockupationer också på andra ställen i länet – och i landet.
Ett första steg är att rösta JA i folkomröstningen den 8 september.
Kommentarer är stängda.