Lördagen den 7:e september marscherade 20 medlemmar ur Svenska motståndsrörelsen (SMR) genom centrala Umeå. Med sig hade de fanor och sköldar samt även annan beväpning. De kom för att försöka ha torgmöte men var beredda på våld.
SMR inledde dagen med att ge sig på socialdemokratiska kvinnoförbundets torgmöte. De skrek könsord och kallade kvinnorna för landsförrädare tills polisen kom och uppmanade dem att avlägsna sig.Nästa gång SMR sågs var de på väg till torget i med fanor, flygblad och megafon. Oturligt nog för nazisterna hölls ett större musikevenemang på Rådhustorget, kallat VIP-galan. Detta gjorde att de fick svårt att hålla sitt torgmöte – pga den höga musiken. Villrådiga sprang (!) de fram och tillbaka över torget för att hitta någonstans där de kunde göra sig hörda.
I samband med detta började poliser och motdemonstranter att strömma till. Nu började talkörerna för första gången att ljuda mot SMR. Bland motdemonstranterna sågs många av Umeås antirasistiska aktivister, men den stora massan var vanliga lördagsflanörer. Redan under de första minuterna använde nazisterna våld på torget. Förbipasserande som invände mot innehållet på flygbladen blev påhoppade. SMR tog stryptag på en person. När allt fler motdemonstranter samlades pallade SMR inte längre trycket. De började göra utfall och använde flaggstängerna som vapen mot demonstranterna. Flera glasflaskor kastades rakt in bland motdemonstranter och lördagsflanörer. Minst tre umebor skadades. I detta läge ingrep polisen. Nazisterna trängdes tillbaka mot Max och en säkerhetszon spärrades av mellan nazister och anti-nazister. Stämningen var spänd.Nazisterna ”heilade” och ropade ”Adolf Hitler”. Motdemonstranterna svarade med att ropa ”inga nazister på våra gator”.
En bit bort hade Arbetarpartiet fått igång sin högtalaranläggning. Några av partiets medlemmar hade samlats för att ha torgmöte om den stundande regionala folkomröstningen, men ställde om och började informera om SMR:s kopplingar till kriminalitet och mord – samt uppmana alla att delta i motdemonstrationen.
Allt fler personer anslöt sig till motdemonstrationen. Snart stod flera hundra människor på vardera sidor om nazisterna. Pressade av situationen gick några nazister återigen till attack. Polisen slog dock tillbaka. Några nazister blev slagna och pepparsprejade av poliserna – som denna gång tog sitt uppdrag att skydda umeborna på stort allvar. Nazisterna valde då att hålla ett tal som dränktes i ropen från hundratals umebor. Till sist leddes nazisterna bort från torget av polisen, under folkets jubel.
Nazistattacken i Umeå kom som en chock för alla. Men trots det lyckades umeborna mobilisera och slå tillbaka attacken inom mindre än en timme. Vi är alla stolta över den stora demonstrationen måndagen den 9/9. Vi är ännu stoltare över motståndet på lördagen den 7/9.