När Wall Street Journal föreslår att ”individer” ska behandlas på samma sätt som företag och dessutom kritiserar Republikanernas extremhöger i Kongressen – då vet du att det är kris. Men det är exakt vad tidningen gjorde onsdag den 2 oktober – en dag efter ”the government shutdown”, då en rad myndigheter och välfärdsprogram tvingades upphöra med verksamheten och permittera sin personal.
I en ledare i Wall Street Journal (WSJ) så kritiserades den republikanska extremhögern när de vägrade kompromissa över den påtvingade nedstängningen av regeringen. WSJ förslog även vilka sorters kompromisser som skulle kunna lösa problemen. Bland annat föreslog de att eftersom Obama har senarelagt kravet om att företag måste ge vissa av sina anställda sjukförsäkring så kunde man, i rättvisans namn, försena kravet om att individer också skaffar det. Rättvisa? När har WSJ någonsin brytt sig om rättvisa för enskilda individer i strid mot företagen? Dessutom, i motsats till tidningens tidigare uppfattning, så skrev WSJ att den kompromisslösa linjen riskerar att göra att Republikanerna förlorar röster i kommande val. Förut har WSJ hävdat att om man kompromissar med ”principer” så förlorar man röster. Vad är det som händer [på WSJ:s ledarsida]?
En försvagad supermakt
Svaret ligger i en kolumn skriven av Gerald Seib, chefen för Wall Street Journals Washington-kontor: ”När kommer Washingtons dysfunktion, som blivit ett kroniskt tillstånd, att försvaga USA:s allierades förtroende för landet? Och när kommer Amerikas fiender bestämma sig för att de kan utnyttja paralyseringen?” Han konstaterar rakt på sak: ”Låt oss inse fakta: En supermakt som inte vet om den kan finansiera sin statsmakt eller betala sina räkningar, ledd av en president som nyligen fick veta att kongressmedlemmar från båda partierna var ovilliga att stödja en planerad militär inblandning i Syrien, den supermakten är inte i en bra position att påverka omvärlden”. Seib skriver vidare: ”Nu sås bredare tvivel kring Amerikas trovärdighet och pålitlighet, oavsett utgången av den senaste komiska operan. Om presidenten och Kongressen inte kan komma överrens om att hålla Washingtonmonumentet öppet, vad kan då utländska makter förväntas tro om USAs förmåga att ena sig om något mycket svårare utomlands?”
Seib nämnde specifikt Israel. Han skrev att Israels regim skulle känna sig mindre säker på USAs beskydd och, troligen, vara mer benägen att handla på egen hand. Som för att understryka den poängen så höll Israels premiärminister Netanyahu ett vapenskramlande tal i FN dagen efter Seibs artikel skrevs. I talet fördömde Netanyahu Iran (för femtioelfte gången) och sa ”om Israel måsta agera ensamma, då kommer vi att agera ensamma” [när det gäller att bomba Iran].
På samma dag uttryckte en nyhetsartikel i WSJ de amerikanska storföretagens oro. Enligt artikeln har kinesiska kapitalister gjort stora investeringar i nästan varje karibiskt land. Detta är en del i deras strategi för att påverka och kontrollera andra regeringar, och Kina skulle i förlängningen kunna använda detta inflytande för att spionera. Artikeln förklarar att kontroll över Karibien betyder kontroll över viktiga farleder till havs, något som länder har gått till krig för att uppnå i det förflutna.
Spänningar under ytan
”The government shutdown” visar på spänningarna under ytan i det amerikanska samhället. De många åren av angrepp på folk från arbetarklassen har skapat en stor osäkerhet och ilska. Det har också orsakat stor förvirring då det har saknats en kraft som kunnat förklara angreppens klasskaraktär och organisera arbetarna för strid. Slutresultatet är att en minoritet av kapitalistklassen har haft möjligheten att få en bas genom Tea Party-rörelsen. Det handlar om Koch-bröderna, Mellon-Scaife, Murdoch, med flera (som kontrollerar gruvor, banker, olja, media, osv). Denna del av borgerligheten tänker inte strategiskt. De tror att klockan kan vridas tillbaka till tiden före 1930-talet. Detta är vad deras kongressmedlemmar försöker göra i alla frågor. Deras världsåskådning går ut på att USA fortfarande är så mäktigt att nationen varken är i behov av allierade eller diplomatiska manövrer. Deras attityd är: vem bryr sig om vad andra regeringar tycker om USA:s handlande?
Vi måste också komma ihåg att ”the government shutdown” är annorlunda än tidigare sådana ”shutdowns”. Förut har det alltid handlat om en oförmåga att komma överens om prioriteringarna i budgeten. Denna gång är det för att galningarna på högerkanten stoppat hela processen av politiska skäl. Dessa Republikaner är delvis utanför det amerikanska etablissemangets kontroll. Därför framstår Demokraterna idag som ett säkrare val för många inflytelserika storföretag.
Barn röstar inte
Under ”the shutdown” så kommer många människor att få lida. Men medan pensionärerna kommer fortsätta att få ut sina pensionscheckar, så har insatserna för att ge gratis mat till fattiga barn upphört. Anledningen? Pensionärer röstar i stor utsträckning. Barn gör det inte.
Vidare läsning: Okland Socialist
Översättning: Lars-Erik Utberg.