1917-1922: Efter Februarirevolutionen i Ryssland 1917 utropas ett självständigt Ukraina. Perioden därefter präglas av första världskriget, de båda ryska revolutionerna 1917 samt av inbördeskriget under 1918-22. I Ukraina upprättas olika konkurrerande regeringar. I Kiev bildas en regering dominerad av bl a Socialrevolutionärerna. Bolsjevikerna utropar en alternativ Sovjetregering. Regeringen i Kiev stöds av Polen och Tyskland (med allierade). Bolsjevikerna får stöd av Sovjetmakten i Ryssland. Efter Tysklands nederlag i kriget besegrar Röda armén sina motståndare. I slutet av 1922 deltar Sovjet-Ukraina i bildandet av Sovjetunionen.
1930-talet: Då den första femårsplanen presenterades 1928 hade makten koncentrerats i händerna på Stalin och skiktet av byråkrater i Sovjetunionen. Femårsplanen ställde industrialisering på dagordningen och främst i Ukraina. Detta krävde dock kapital som måste införskaffas genom export av spannmål. För att effektivisera produktionen av bl a spannmål startades en frivillig kollektivisering av jordbruket.
Då frivilligheten misslyckades inleddes istället en tvångskollektivisering som delvis tog sig inbördeskrigsliknande former. Hellre än att ansluta sig till kollektivjordbruken slaktade många bönder sina djur. Antalet djur halverades i Ukraina fram till 1932. Tillsammans med torka gav politiken upphov till en svältkatastrof som kulminerade åren 1932-33. Följden blir en hungersnöd i vilken över 3 miljoner ukrainare dör. Till detta ska läggas morden på hundratusentals s.k. kulaker och personer som senare föll offer för de stora utrensningarna. Den brutala behandlingen av Ukraina grundlade ett hat mot sovjetbyråkratin och Ryssland i Ukraina.
1941-45: Andra Världskrigets förlopp i Ukraina kom delvis att präglas av händelserna under 1930-talet. Den tyska arméns angrepp på Sovjetunionen 1941 väckte gillande bland stora delar av befolkningen som hoppades att detta skulle öppna för ett självständigt Ukraina. Cirka 80 000 ukrainare anslöt sig till SS stridande förband.
Ett annat exempel är OUN (organisationen för ukrainska nationalister) som samarbetade med den tyska ockupationsarmén. I främst östra Ukraina ses OUN som en kriminell organisation som, tillsammans med de tyska ockupanterna, stred mot sovjetiska partisaner och begick övergrepp på civila. OUN:s mest kände ledare hette Stepan Bandera. OUN kom dock på kant även med Tyskland efter att ha utropat en ukrainsk regering och Bandera hamnade i koncentrationsläger där han satt till 1944 (Bandera fortsatte kampen mot Sovjetunionen efter kriget och har blivit idol för många av dagens högerextremister i Ukraina).
Efter 1944 deltog allt fler ukrainare i kriget på Röda Arméns sida. Det dog runt 20 miljoner sovjetmedborgare i kriget, varav många i Ukraina.
1991: Sovjetunionen bryter samman och Ukraina blir en självständig stat. Introduktionen av marknadsekonomin innebar en ekonomisk katastrof. Under 90-talet minskade landets BNP med 60 %. Åren 1992-2012 hade Ukraina den sämsta tillväxten av alla före detta sovjetrepubliker. Problemen i landet förvärras också av det historiska arvet från 30-talet och Andra Världskriget. Detta utgör avgörande faktorer bakom dagens explosiva situation i Ukraina.
Kommentarer är stängda.