Internationellt

Varken Putin eller EU – Vilken väg för upproret i Ukraina?

Foto: Ivan Bandura (CC BY 2.0)
Publicerad i
#65
Lästid 3 min

Händelseutvecklingen i Ukraina är idag den mest dramatiska i Europa. Efter tre månaders dagliga demonstrationer med hundratusentals deltagare, tusentals skadade och uppåt hundra döda till följd av regimens repression, tvingades presidenten Janukovitj till sist att gå i landsflykt.

I början skedde protesterna huvudsakligen mot det uteblivna avtalet med EU. Myndigheternas brutalitet ändrade dock protesternas karaktär. Protesterna kom istället att huvudsakligen riktas emot ett genomkorrumperat och odemokratiskt statsmaskineri.

Avsättandet av Janukovitj har följts av att ryska trupper invaderat Krimhalvön. Krims befolkning består till största delen av etniska ryssar. Dessa är oroliga för vad den nya regeringen i Kiev ska föra för politik vad gäller minoriteters rättigheter. Den ryska invasionen har på ett olycksbådande sätt vidgat klyftan mellan västra och östra Ukraina. Spänningen mellan den majoritet som har ukrainska som modersmål och de rysktalande har ökat påtagligt. Socialister måste ta avstånd från Putins aggression.

Den nya interrimsregeringen i Kiev är en koalition mellan det mer traditionellt borgerliga Fäderneslandsförbundet och ultranationalistiska Svoboda. Tyngst väger Fäderneslandsförbundet. Övriga ministrar i regeringen utgörs av s.k oberoende och ”aktivister” från Majdan. Stora delar av regeringen har nära band till olika oligarker. Den tillförordnade presidenten Turtjynov har ett förflutet bl a som rådgivare åt en tidigare president, Kutjma (1994-2005), vars tid vid makten också kantades av korruptionsskandaler.

Ett av den nya regeringens första beslut var att upphäva den språklag från 2012 som gör det möjligt för regioner att införa ryska som ett andra officiellt språk. Beslutet har ökat spänningarna mellan de olika befolkningsgrupperna i Ukraina. Lagen finns dock kvar efter att presidenten lagt in sitt veto mot regeringsbeslutet. Ett annat illavarslande beslut av den nya regeringen var att även avskaffa den lag som förbjuder förnekande av Hitler och nazisternas brott. Det är också oroväckande att Rådet för Nationell säkerhet och försvar numera leds av Andrij Parubij och Dmitri Jarosj. Parubij var med och grundade Svobodas nazistiska föregångare och Jarosj är ledare för den fascistiska och våldsinriktade Högra Sektorn.

Dessa beslut har kunnat användas av Putin och Ryssland som motiv för att invadera Krimhalvön. Besluten har också skapat stark oro och ökat acceptansen för den ryska invasionen – främst i Ukrainas östra delar.

Detta nummer av Nya Arbetartidningen har krisen i Ukraina som huvudsakligt tema. Läs dessa artiklar av Mick Brooks:

Du bör även läsa dessa av Jan Hägglund:

Redaktionen har också stamanställt några faktaartiklar som kan bredda förståelsen:

Kommentarer är stängda.