Den ryska invasionen och annekteringen av Krim-halvön har vidgat klyftan mellan befolkningen i de västliga delarna av Ukraina, som lutar åt EU och ”väst”, och de östliga delarna som orienterar sig mot Ryssland. Klyftan vidgas ytterligare av att ukrainska ultranationalister i interimsregeringen i Kiev fortsätter att hetsa mot de som har ryska som modersmål. Dessutom verkar den militära aggressionen ha stärkt den ryske presidenten Putins stöd bland den egna befolkningen. Samtidigt finns det positiva trender som måste tas fasta på.
Den 15 mars demonstrerade hela 50 000 människor i Moskva mot den ryska aggressionen mot Krim. Dessutom följde över 240 000 människor demonstrationen live via Internet. Demonstranterna bar både ryska och ukrainska flaggor samt plakat med paroller som ”Putin ut ur Ukraina”. Många ropade slagord som de lånat från de senaste månadernas protester i Ukraina som störtade den förre presidenten Janukovitj.
Demonstrationen avslutades på Prospekt Sakharova, där stora anti-Putin-protester organiserades åren 2011-2012. ”Putin är Rysslands fiende. Ukraina är en broderlig nation och vi kommer inte att tillåta dem (regeringen) att driva oss till ett broderligt krig” sa en av talarna. Samtidigt organiserades en demonstration till stöd för invasionen av Krim med endast 15 000 deltagare – många av dem klädda i likadana kläder och uppställda på raka rader, som om de vore ditkommenderade.