En av borgerlighetens mest prioriterade frågor är att underminera de regler som skyddar löntagarna. En metod är bemanningsföretagen. Den arbetsgivare som använder sig av ett bemanningsföretag inträder inte i ett arbetsgivarförhållande mot de anställda, med det ansvar detta innebär. Om Volvo använder sig av ett bemanningsföretag köper Volvo enbart en tjänst. Förståelsen av hur detta fungerar tål att upprepas. Därför finns i denna artikel vissa upprepningar från förstasidan.
Om arbetsbrist skulle uppstå gäller inte vanliga uppsägningsregler. De arbetare som utför arbete åt Volvo har nämligen inget anställningsförhållande med Volvo, utan bara med bemanningsföretaget. Och bemanningsföretaget utför ingen eget arbete – det förmedlar bara arbetskraft. Därför kan inte den anställde kräva att uppsägningsreglerna ska följas av bemanningsföretaget heller.
Det som gäller för uppsägningsreglerna gäller även i en rad andra situationer. Exempelvis rätten till medbestämmande och anställningsskydd om en konflikt uppstår på en arbetsplats mellan chef och underordnad. Det gäller även reglerna för fackligt förtroendevalda. Genom systemet med bemanningsföretag kan ett industriföretag, som Volvo, slippa rätta sig efter hela det regelsystem som gällt på svensk arbetsmarknad sedan slutet på 1970-talet. Det gäller Medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS), lagen om facklig förtroendemans ställning, osv.
Bemanningsföretagen gör det möjligt för ett industriföretag, som Volvo, att hyra en tjänst istället för att teckna ett kollektivavtal med en mindre eller större grupp anställda. Dessa arbetare har därmed inte Volvo som motpart. Om arbetet skulle ta slut, om en konflikt skulle uppstå eller om en större förändring skulle ske på arbetsplatsen blir de arbetare som arbetar åt Volvo via bemanningsföretag rättslösa. Alla de lagar som gäller på arbetsmarknaden går bara att tillämpa om ett företag utför någon egentlig produktion och det gör inte bemanningsföretaget. Det tillhandahåller bara arbetskraft åt exempelvis Volvo – som i sin tur utför riktig produktion av varor.
Anställning och arbete delas upp och rättigheterna försvinner
Men situationen kan lika gärna illustreras med om en kommun använder sig av ett bemanningsföretag då kommunen behöver personliga assistenter. Den jobbare som har något att anmärka på tappar sina rättigheter på samma sätt även vid tjänsteproduktion. Rättigheterna försvinner i och med uppdelningen av personalanskaffning och produktion, mellan bemanningsföretaget och det producerande företaget, som Volvo eller kommunen. Det producerande företaget köper en tjänst av ”arbetsvilliga”, vilket innebär att de inte ikläder sig något arbetsgivaransvar mot arbetskraften. Och eftersom bemanningsföretaget saknar egen produktion så behöver de inte leva upp till MBL, LAS och övrig arbetsrätt. Introduktionen av bemanningsföretag innebär ett avskaffande av alla de rättigheter som kollektivavtal och arbetsrättslagstiftning är menade att ge de anställda.
Arbetskraftsinvandringen fungerar som ett bemanningsföretag. De som kommer till Sverige för att arbeta gör ofta detta åt företag som har långt sämre villkor åt sina anställda än svenska företag. De mest utsatta branscherna är byggbranschen och transportnäringen. De byggnadsarbetare som hyrs in från exempelvis ett lettiskt byggföretag arbetar till lägre löner och sämre villkor än vad arbetare som arbetar efter svenska kollektivavtal gör. Lastbilschaufförer som transporterar varor åt ett bulgariskt företag arbetar också för lägre löner och sämre villkor än de arbetare som är anställda enligt det svenska kollektivavtalet. Detta slår ut svenska byggjobbare och lastbilschaufförer från respektive bransch.
Det finns en uppenbar likhet mellan de företag som använder sig av bemanningsföretag, och de som hyr in underleverantörer av lågavlönad arbetskraft från fattiga länder. I båda fallen sätter det svenska företaget de avtal som finns vad gäller löner, och de lagar som reglerar löntagarnas rättigheter, ur spel. När bemanningsföretagen organiserar invandrad arbetskraft i Sverige så förenas dessa båda metoder i en. Kollektivavtalens lönenivåer pressas ned och lagarna vad gäller arbetsrätten sätts ur spel.
Innehållsförteckning i Temanumret:
- Facket måste kontrollera arbetskraftsinvandring och kapitalströmmar
- 2. Facket ska bestämma arbetskraftsinvandringen – inte företagen
- 3. Facket måste återta kontrollen
- 4. Bakom anklagelser för rasism döljer sig arbetarförakt
- 5. Den verkliga rasismen återfinns i företagens kontroll över arbetskraftsinvandringen
- 6. Internationella kollektivavtal
- 7. Alternativet till EU kräver annan politik och andra strukturer
- Borgerlighetens enfaldiga höger-vänsterskala
- EU som resultat av den nya maktbalansen i världen
- EU:s grunder och effekter
- Tre variationer på låtsaskamp mot EU
- EU och lögnen om den fria invandringen