VK och Norran har granskat Region Västerbotten i en rad artiklar under oktober. Fram träder bilden av en byråkratisk organisation som slukar fler hundra skattemiljoner varje år, men som mest av allt verkar existera för byråkraternas egen skull.
– En bidragande orsak till Arbetarpartiets valframgång i Umeå berodde på vårt motstånd mot slöseri med skattepengar i form av skrytprojekt, säger Jan Hägglund, gruppledare i Umeå kommunfullmäktige.
– Vi har tagit strid för att kommunen ska banta Äventyrsbadet, backa ur Kulturväven och begrava planerna på en Evenemangsarena. Annars räcker inte pengarna till för att trygga basverksamheterna inom vård, skola, barn- och äldreomsorg.
– Med våra 2 177 väljare i ryggen kommer vi även att ta strid mot Region Västerbotten, säger Jan Hägglund.
Finansierat med länsbornas skattepengar
Region Västerbotten bildades år 2008 som ett led i arbetet för att skapa en stor-region med de fyra norrlandslänen. Stor-regionen blev det dock inget av med. Men organisationen finns kvar och slukar skattemedel. År 2013 betalade länets 15 kommuner samt landstinget in 163,5 miljoner (varav ca 140 miljoner kom från landstinget) till organisationen. Dessutom fick Region Västerbotten 67,5 miljoner kronor i olika statliga anslag.
Kritik från revisorerna
Regionens revisorer har sedan starten riktat kritik mot verksamheten för att den saknar tydliga uppdrag och mål. Denna allvarliga brist innebär att revisorerna inte kan säga om verksamheten bedrivs på korrekt sätt eller inte. Trots att revisorerna upprepade gånger har kritiserat de otydliga målsättningarna så har det inte skett några kvalitativa förbättringar. ”Tydliga och mätbara mål saknas fortfarande, varför det inte är möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse” skriver revisorerna i revisionsberättelsen för år 2013. Det är uppenbart så att Regionens ledning medvetet formulerar luddiga målsättningar – för att slippa stå till svars för dem.
Kassako för den politiska ”eliten”
Region Västerbotten är nämligen en redig kassako för länets politiska ”elit”. Den politiska apparaten i Regionen består av ett fullmäktige med 75 ledamöter och 75 ersättare samt en styrelse med 25 ledamöter (och lika många ersättare). Detta är fler än vad som sitter i landstinget. Landstingsfullmäktige består av 71 ledamöter och Landstingsstyrelsen endast 15 ledamöter. Skillnaden är att politikerna i Region Västerbotten inte har valts genom allmänna val, utan är utsedda av andra politiker i sina respektive hemkommuner eller i landstinget!
Gigantisk byråkrati
Regionens kansli och den politiska organisationen kostade över 40 miljoner år 2013. Detta utgör nästan en femtedel av Region Västerbottens medel för basverksamheten! Många av de arvoderade politikerna är dessutom redan arvoderade i sina respektive kommuner, ofta på heltid. I styrelsen sitter kända ansikten som Lennart Holmlund, Anders Ågren, Lilly Bäcklund och Peter Olofsson. Kommunen eller landstinget får inte arvodera en person till mer än 100 %. Posterna inom Region Västerbotten blir därför ett listigt sätt att komma runt detta…
Alkoholindränkta fester
Alla byråkratiska apparater med självmedvetande har givetvis sina spritfester. I Region Västerbottens fall handlar det om det årliga arrangemanget ”Västerbotten på Grand Hotel” i Stockholm. Budgeten för detta arrangemang uppgick år 2014 till 1,5 miljoner kr, varav Regionen står för hälften. Detta enligt VK. I notan ingick invigningsfestens mat och alkohol för drygt en kvarts miljon kronor. Trots att arrangemangen på Grand Hotel pågått sedan 1991 så räknas det som ett ”projekt” som inte ingår i den ordinarie verksamheten…
Delar ut anslag till sig själv
Som om allt detta inte vore nog så har Region Västerbotten även fördelat miljontals kronor i statliga anslag till sina egna projekt som gått ut på att marknadsföra Västerbottens län. Enligt VK så handlar det om så mycket som en femtedel av projektpengarna som används till marknadsföring istället för att gå till utvecklingen av Västerbottens län.
– Region Västerbotten är en byråkrati som enbart existerar för sin egen skull, säger Jan Hägglund. Den är en extra födkrok åt länets toppolitiker. En reträttplats åt föredettingar och ”wannabes”.
– När projektet med en norrländsk stor-region föll samman borde organisationen ha avvecklats, menar Hägglund. De uppgifter av värde som Regionen sysslar med kan utföras bättre i landstingets regi.
– Denna onödiga byråkratiska apparat måste avskaffas. De 140 miljoner kr/år som landstinget pumpar in skulle verkligen behövas i länets utsatta basverksamheter – bland annat inom sjukvården. Fråga befolkningen i Åsele och Dorotea.