Söndagen den 11 januari samlades långt över en miljon människor i Paris för att protestera mot de förkastliga terrordåden mot Charlie Hebdo. I denna jättemanifestation gick även ett 50-tal politiska makthavare från runt om i världen. Dessa har tävlat om att vräka ur sig klichéer om att de stöttar ”demokratin” och ”yttrandefriheten”.
Men varifrån kommer hoten mot det fria ordet? Hoten kommer huvudsakligen från två håll. Det ena är marknadsekonomin. Det andra är statliga ingripanden.
Marknadshotet
Rupert Murdoch representerar de mediemoguler som utgör ett av hoten mot det fria ordet. Detta genom marknadskrafternas koncentrering av ägandet av medierna. Murdoch kontrollerar världens näst största mediekoncern. Denna delades visserligen upp år 2012, efter en avlyssningsskandal, men Murdoch kontrollerar fortfarande koncernens bägge delar! Och han vet att använda den makt detta ger. Murdoch hetsar nu mot muslimerna. Han vill, mer eller mindre, hålla alla muslimer ansvariga för massakern i Paris. Tänk bara om alla kristna skulle hållas ansvariga för Breiviks mord på ungdomarna på Utöya?
Statliga hot
Det andra hotet utgörs av statsmakterna världen runt. Kom ihåg National Security Agency (NSA), med vars hjälp USA har avlyssnat en gigantiskt stor del av världens kommunikation. Ingen har förhoppningsvis glömt vårt eget IB eller de politiska läger som upprättades, bland annat i Storsien i Norrbotten, under andra världskriget.
En rad av de ledare som hycklande demonstrerade i Paris den 11 januari hör själva till hoten mot de demokratiska rättigheterna. Först ut är David Cameron från Storbritannien, under vars regering tidningen The Guardian hotades med nedstängning, eftersom tidningen publicerade dokument läckta av Edward Snowden. Men värre blir det.
Vad sägs om kung Abdullah från polisstaten Jordanien och utrikesminister Sameh Shoukry från Egypten? Med fanns också premiärminister Ahmet Davutoglu från Turkiet. Den egyptiska militärregimen har fängslat tusentals politiska motståndare och journalister. Turkiet, å sin sida, hamnar ännu längre ned än Egypten på ”reportrar utan gränsers” pressfrihetsindex. Och med detta Turkiet förhandlar EU sedan länge om ett inträde!
Med fanns också utrikesministrarna från Ryssland och Algeriet samt representanter för Förenade Arabemiraten. Även premiärminister Benjamin Netanyahu från Israel, som ockuperar palestinsk mark i strid med folkrätten, trängde sig in i demonstrationen. Många av dessa ledare kommer från länder där både journalister, politiska motståndare och vanliga bloggare förtrycks systematiskt. Det är dessa ledare som har makten att hota de demokratiska fri- och rättigheterna. På riktigt.
Offren för massakern i Paris, deras anhöriga och alla miljoner som nu är rädda förtjänar sympati och respekt. Till de rädda hör ateister, kristna och muslimer.
Hårresande hyckleri
Alla dessa makthavare – regeringschefer, ministrar och mediemoguler – som tagit chansen att framställa sig som om de, alldeles på riktigt, skulle stå upp för demokratiska rättigheter förtjänar ingen respekt. Dessa hycklande förtryckare av demokratiska rättigheter borde ha haft vett att stanna hemma. Istället försökte de, osmakligt nog, vinna politiska poänger på andras lidande och död.
Kommentarer är stängda.