Inrikes

Ett modernt värnpliktsförsvar – ingen Natoanpassad krigsmakt

Jan Hägglund
Publicerad i
#83
Lästid 10 min

Artiklarna på detta uppslag är baserade på ett principförslag från Arbetarpartiets Partistyrelse. Principförslaget är utarbetat för att utgöra ett alternativ till den snabba anpassning till Nato som just nu pågår av Sveriges nuvarande försvarsorganisation. Partistyrelsen anser inte att det räcker med att säga Nej till Nato. För att vinna gehör hos de breda befolkningslagren krävs ett seriöst alternativ – som även kan attrahera en stor del av dagens ungdomar.

Kärnan i principförslaget går ut på att återinföra den allmänna värnplikten – men i en ny och moderniserad form. Vårt förslag innebär inte en återgång till den allmänna värnplikten i 1970-talets tappning. Men en allmän ”civil-militär” värnplikt är det enda alternativet till dagens svenska försvar – som främst är baserat på ett högteknologiskt stridsflyg och en liten yrkesarmé samt påstås kunna stå emot en angripare i en hel vecka. Dagens försvar är helt och hållet utformat för att kunna integreras i det USA-ledda Nato. De övningar vi berättat om i föregående artikel visar att detta också är vad som sker. I rask takt. Integreringen innebär att Sverige tvingas anpassa utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik till ett aggressivare EU och USA.

Fem principer för ett modernt försvar

Partistyrelsens principförslag bygger på följande fem principer:
1. En moderniserad form av allmän värnplikt,
2. Värnplikten ska gälla för både flickor och pojkar,
3. Den ska innehålla både en militär träning för vissa av de värnpliktiga och olika slag av civil träning för andra värnpliktiga. Detta innebär att de ”samvetsömma” – eller pacifister som inte vill bära vapen – i huvudsak inte kommer att behöva ställas utanför. De värnpliktiga på den civila sidan ska få lära sig bland annat följande: a) att slå tillbaka angrepp via internet, b) sjukvård av skadade, c) att tala med folk som befinner sig i psykisk chock, d) att bekämpa eldsvådor, e) att dirigera trafik – om trafikledningssystemen ändå skulle slås ut, f) att hushålla med samt distribuera ut vatten och mat till befolkningen, g) samt att upprätthålla ordningen hos en orolig befolkning.
Sammanfattningsvis kan sägas att den civila sidan av värnplikten syftar till att upprätthålla just den ”civila infrastrukturen” inte bara i samband med militära angrepp (som är mindre sannolika) utan även vid terrorangrepp och större framtida naturkatastrofer (som är mer sannolika).
4. Den nya allmänna värnplikten ska vara kortare än exempelvis under 1960- och 1970-talen. Längden ska motsvara en termins studier. Detta innebär att vi knyter an till det terminstänkande som alla i Sverige, både föräldrar och barn/ungdomar, får lära sig från och med 6-årsåldern och fram till ibland 25-30-årsåldern (på universitetet).
5. Tidigare saboterade värnplikten ofta utbildningen för väldigt många (nästan för alla) eftersom värnplikten inte var samordnad med terminssystemet. Men vi ska helt och hållet vända på detta i vårt förslag.

Kommentarer och förtydliganden – se punkterna A-F

A. Flexibilitet i värnpliktsutbildningen

Vårt förslag är tänkt att vara flexibelt när det gäller åldern på de värnpliktiga. En rad studenter skulle kunna göra sin praktik just i samband med värnplikten. En läkare skulle kunna göra delar av sin AT-tjänstgöring i form av värnplikt. En blivande datatekniker/ingenjör skulle kunna räkna in bekämpning av digitala hot och attacker (verkliga eller simulerade) som en del av sin praktiska, eller teoretiska, utbildning. Detta främst inom myndigheter men även på utvalda, särskilt viktiga, privata företag. Vi ska dock inte gå så långt så att försvaret ställer gratis arbetskraft till förfogande till företag likt ett bemanningsföretag – behoven ska prövas.

Ett annat inslag är att vi vill låta de värnpliktiga räkna tjänstgöringen som 30 poäng i exempelvis en universitetsutbildning (en termins heltidsstudier). Tillhör du de som gör den militära delen av värnplikten skulle du kunna få tillgodoräkna dig 30 poäng i exempelvis psykologi eller i sociologi. Den militära utbildningen, med vapen, skulle bli en del av samhällets totala utbildning – vilket skulle ”normalisera” värnplikten än mer och motverka en osund militär kåranda. Och för ”civilare” som undersköterskor, sjuksköterskor och läkare – skulle alltså värnplikten kunna tillgodoräknas som en praktiktermin. Eller som ett fem månaders vikariat.

Vårt förslag innehåller alltså dels en militär, vapenteknisk, sida – som vi anser måste bibehållas. Dels en ny ”civil” sida. Där skulle vårt alternativ bli ett verkligt modernt försvar som motsvarar tidens krav. Det blir ett totalförsvar i ordets djupare bemärkelse.

WEB_INRIKES

Den militära planeringen har alltid utgått ifrån att försvaret främst behövs mot ett militärt angrepp. Men det troligaste är att försvaret kommer att behövas mot terrorattacker eller naturkatastrofer. Det är bara att tänka på de gigantiska eldsvådor som härjat inte bara i Australien, Ryssland, USA och Grekland – utan som även drabbat Sverige. Många länder drabbas också av fruktansvärda översvämningar och tsunamis. Vi vill också påminna om Estonia-katastrofen och massakern på Utöya i Norge.

Återigen: Alla ska rycka ut som vinnare! De med en längre universitets-/högskoleutbildning skulle slippa studielån, under en termin, av sin utbildning. Andra ska få en civilt godkänd utbildning med betyg. Exempel: En person som tidigare inte var svetsare skulle kunna få en godkänd svetsarutbildning. Eller en utbildning som fordonstekniker. Istället för att, mer eller mindre, hata ”lumpen” (som mycket ofta var fallet under exempelvis 60- och 70-talen) skulle vårt förslag att bli populärt hos väldigt många. Eller, vilket är minst lika viktigt, inte bli avskytt. n

B. Försvar som är rätt i tiden

Vårt förslag skulle troligen bemötas positivt, både av många militärer av den ”gamla skolan” som anser att det var helt fel att avskaffa den allmänna värnplikten. Men också av vissa modernt tänkande myndighetspersoner (forskare och planerare). Vårt förslag ligger också helt rätt i tiden. Den 22/4-15 skrev nio politiker, fackliga företrädare (bl a vice ordförande för LO) och forskare en debattartikel i DN med rubriken ”Alla mellan 18 och 24 år bör kallas till medborgartjänst”. Deras resonemang drar i mångt och mycket åt vårt håll – även om de inte går lika långt och inte innehåller vår uttalade ambition att utgöra ett alternativ till en svensk Nato-anslutning.

Vårt förslag utgör grunden till det kunnande som en framtida om-organisation av samhället, i anti-kapitalisk riktning, skulle kräva. Dels i form av en militär träning – en demokratisk sådan som inte står under kontroll av det militärt upprustande EU samt Nato/USA. Dels vad gäller kunskaper om det civila samhällets organisation. Kunskaper skulle spridas som gör det möjligt att ifrågasätta varför dagens mycket högt avlönade och maktfullkomliga byrådirektörer inte klarar av att t ex få tågen rulla i tid, bara för att det faller lite snö, eller som missköter underhållet av vägar och järnvägar samt som tar alldeles för lång tid på sig att fixa fram el efter ett strömavbrott.

C. Mucka som vinnare med körkort

Alla ska kunna mucka med en sorts utbildning. Om en svetsare eller barnskötare, som inte har en lång utbildning framför sig på universitetet, ryckt in utan att ha körkort för personbil ska de få ta körkortet gratis under värnplikten. Detta behövs både i det militära och civila försvaret. Om de redan har körkort för personbil ska de få chansen att ta buss- och lastbilskörkort. Och om de redan har även dessa körkort får de lära sig att hantera grävskopor, köra stridsvagnar och flyga flygplan.

Sett ur en rent funktionell synvinkel skulle vårt förslag vara mer effektivt än det gamla militära värnpliktsförsvaret. Detta gamla försvar var hopplöst omodernt och byggde på erfarenheterna från det första respektive andra världskriget. Vårt alternativ skulle även vara mer stridsdugligt än dagens s k skalförsvar – som till och med ÖB förklarat endast duger i en vecka (vilket sannolikt är en överdrift med tanke på vilka motståndarna skulle vara i ett tänkt scenario).

D. Verkligt steg framåt för kvinnorna

Vårt alternativ skulle innebära det största steget mot ökad jämställdhet mellan man och kvinna sedan särbeskattningen och utbyggnaden av offentliga sektorn under 70-talet. När kvinnorna slutligen tar sin plats i försvaret kommer detta att innebär en väldig mental omställning, både för killar och tjejer. Detta är en av de största skillnaderna mellan den gamla värnplikten och vårt förslag. Den gamla värnplikten – endast för pojkar – snarare fördjupade skillnaderna mellan könen. Men vårt moderna förslag till allmän värnplikt, för båda könen, kommer att minska skillnaderna. Radikalt. Det kommer nämligen att visa sig att tjejer, som ofta tål stress bättre än killar, kommer att klara många uppgifter även inom den militära delen av försvaret lika bra som killar. Ofta bättre!

kvinnor-hemvärnet

E. Civil-militär överlappning skapar ”win-win”-situation

Vi har byggt upp vårt alternativ utifrån att den militära delen av försvaret ska kunna tillgodogöra sig det civila samhällets väldiga kunnande och resurser. Och att den civila sidan ska kunna tillgodogöra sig den militära sidans möjlighet att utbilda exempelvis tekniker och förare av olika fordon – samt få en termins studier – betalda. Denna överlappning mellan de militära och civila sidorna innebär en vinst för båda delarna av försvaret och skapar därmed en så kallad ”win-win”-situation. En integration av den militära sidans utbildning i det allmänna utbildningssystemet skulle även innebära att vi slipper återuppbygga kasernerna. Vi skaffar fram studentkorridorer – avsedda för värnpliktiga – i närhet till övningsområdena.

modernt-försvar

F. Ett demokratiskt försvar

Vårt värnpliktsförsvar skulle alltså till sin själva struktur bli defensivt. Det skulle nästan vara omöjligt att integrera i Natos, och i den framväxande EU-arméns, krigsorganisationer. Strukturen på dagens svenska försvar gör det väldigt lätt att underställa Nato. Av främst två skäl: a) det består av ett litet antal yrkesmilitärer, en klen styrka, som automatiskt söker en allierad, b) försvarets stora utgifter går till ett rätt litet antal mycket högteknologiska stridsflygplan (Jas 39 Gripen) – vars avancerade motorer och datorer som är helt avgörande för planens prestationer – kommer från just USA och andra Natoländer.

Men vårt förslag till värnpliktsförsvar skulle vara mycket svårt att koppla ihop med den angreppsinriktade krigsmakt som USA/Nato bygger upp sedan årtionden tillbaka. Det försvar vi eftersträvar kommer att vara stort i antal, ha både en civil och en militär sida och bestå av kvinnliga och manliga värnpliktiga vars lojalitet kommer att ligga hos mor och far, bror och syster, arbetskamrater och välfärdssystemen – och inte hos de befäl inom USA/Nato som svenska yrkesmilitärer snart kommer att uppfatta som sina kollegor! Men vårt alternativ skulle alltså bygga på parollen av folket, för folket och omöjligt att använda mot folket.

Värnpliktsförsvaret i sammanfattning

Vårt alternativ till en Nato-anslutning skulle bli mycket uthålligt. Och vara djupt demokratiskt förankrat. Förslaget innebär dels en militär organisation med defensiva uppgifter byggd på många soldater och därför uthållig, dels en civil del tränad på att upprätthålla alla samhällets funktioner oavsett om ett angrepp är militärt, sker via nätet, kommer från terrorister eller genom naturkatastrofer.

Vi avslutar genom att repetera de fem principer på vilka Partistyrelsens förslag bygger:
1) ett värnpliktsförsvar, 2) för både tjejer och killar, 3) civilt och militärt, 4) en termin lång tjänstgöring, 5) som samordnas med det civila utbildningssystemet – vilket underlättar finansieringen.

En sista kommentar: Detta skulle bli ett verkligt modernt försvar – både vad gäller jämställdheten man-kvinna och organiseringen i en civil och militär del. Ett sådant försvar skulle göra Sverige självständigt istället för att förbereda landet för ett inträde i Nato. För demokrater och socialister är alternativet helt rätt – och det ligger i tiden. Allt kan förbättras vad gäller detaljerna. Förslaget till beslut gäller de här framförda principerna.

Läs mer:

Jan Hägglund

Ansvarig utgivare

Lämna en kommentar