Inrikes

Tar Kinberg Batra över 2018?

Foto: Per Pettersson (CC BY 2.0)
Jan Hägglund
Publicerad i
#100
Lästid 2 min

Det överväldigande antalet faktorer pekar på ett regeringsskifte i Sverige vid valet 2018. Nästa statsminister kommer med stor sannolikhet att heta Anna Kinberg Batra. En förlust av regeringsmakten riskerar att kasta in Socialdemokratin i en djup kris.

Fel! Vi tillåter oss att omformulera detta påstående, på följande sätt: en förlust av regeringsmakten riskerar att ytterligare fördjupa socialdemokratins kris. För till vår analys hör att socialdemokratin redan befinner sig i en svår kris. Och detta gäller även arbetarrörelsens fackliga del, LO. Frågan som vi ställer oss är om en förlust av regeringsmakten vid nästa val kommer att innebära att krisen för socialdemokratin förvandlas till ett sammanbrott. Innan vi går vidare i analysen ska vi kortfattat beskriva framväxten av krisen för socialdemokratin. Det handlar om ett uppbrott, mest påtagligt från LO-arbetarnas sida, som skett i form av tre rörelser inom väljarkåren.

Uppbrottet från S
Då Socialdemokraterna återtagit regeringsmakten i valet 1994, efter att tillfälligt ha förlorat denna tre år tidigare, påbörjades västvärldens hårdaste nedskärningsprogram under ledning av dåvarande radarparet Ingvar Carlsson och Göran Persson (statsminister respektive finansminister). Under 4-årsperioden fram till valet 1998 gjordes besparingar och nedskärningar på svindlande 126 miljarder. Detta inledde främst LO-arbetarnas uppbrott från Socialdemokraterna.

Proteströstning vänsterut
Den första stora rörelsen inom väljarkåren lät inte vänta på sig. Denna skedde redan vid riksdagsvalet 1998 och innebar en kraftig framgång för Vänsterpartiet. Detta trots att V hade stött drygt 90 procent (114 av 126 miljarder) av S-regeringens nedskärningspolitik under mandatperioden. Gudrun Schymans – och den övriga V-partistyrelsens – utstuderade dubbelspel genomskådades dock av arbetarna. Vid valet 2002 förlorade Vänsterpartiet nära 63 procent av sitt ökade väljarunderlag från föregående rekordval. På det stora hela återgick väljarna till S. Socialdemokraterna förlorade inte regeringsmakten och dess dominans inom LO var aldrig hotad.

Sammanfattningsvis: Det första uppbrottet från Socialdemokraterna 1994 kom att stanna inom arbetarrörelsen till vilka vi, vid denna tidpunkt, även räknar Vänsterpartiet. Det som sedan hände visade att arbetarna endast använde Vänsterpartiet som ett påtryckningsmedel på Göran Persson och S. Schyman kom också att svika arbetarna å det grövsta. Hon och V betalar priset för detta än idag.

×