Det socialdemokratiska parti som för bara ett par månader sedan styrde Frankrike och innehade både president- och premiärministerposterna hotas nu av utplåning. Efter att ha bedrivit en nyliberal och EU-vänlig politik har partiet bestraffats uppseendeväckande hårt av väljarna.
I andra valomgången till nationalförsamlingen den 18 maj i år fick partiet endast 1 miljon väljare och 30 mandat. Detta ska jämföras med valet för fem år sedan då samma parti i andra omgången erhöll 9,4 miljoner väljare och hela 280 mandat!
Macron saknar folkets stöd?
Segrade stort gjorde borgerlighetens Emmanuel Macrons nystartade parti ”Republiken på marsch!”. Men Macron har inte fått fria händer av väljarna att genomföra detta storangrepp mot franska löntagare. Macron gjorde visserligen ett omskakande bra val – i jämförelse med de traditionella maktpartierna. Men valdeltagandet var rekordlågt i både president- och parlamentsvalen. Det lägsta på nästan 50 år.
I andra valomgången erhöll Macrons parti 7,8 miljoner röster.
Hans regeringspartner, liberala partiet Mouvement Démocrate (MoDem), erhöll 1,1 miljon röster i andra omgången. Macrons koalitionsregering har alltså ett väljarunderlag på 8,9 miljoner personer av ungefär 53 miljoner som har nått rösträttsåldern. Endast 17 procent röstade aktivt på Macrons koalition och program. Mindre än var femte fransos. Dessutom stannade tre av fyra under 25 år hemma liksom 70 procent av arbetarna. Macron saknar stöd för sin nyliberala politik.
Fackets stridbara historia
De franska fackföreningarna har en historia att bekämpa högerpolitik. Om facken tar strid med denne bankman till president och hans regeringskoalition genom en strejkrörelse uppbackade av demonstrerande ungdomar kan Macron tvingas dra tillbaka stora delar av sitt löntagarfientliga program. Detta skulle i sin tur kunna leda till en återfödelse av ett socialistparti som tar strid för arbetsrätt, trygghetssystem och bevarad pensionsålder. I bästa fall skulle en allians kunna växa fram mellan socialisterna och andra delar av arbetarrörelsen (kanske även Melenchons parti ”Det upproriska Frankrike”).
Vårt budskap är: Socialistpartiet och andra delar av arbetarrörelsen har lidit ett svidande nederlag vid valurnorna under maj och juni i Frankrike. Det vi sett är det kanske mest brutala exemplet hittills på ett socialdemokratiskt parti som övergivits av väljarna. Men Macrons regering saknar folkligt stöd för sin brutala nyliberalism. Ännu finns det tid att organisera försvaret av den franska välfärdsstaten. Men då måste arbetarrörelsen – som borgerligheten – använda sig av utomparlamentariska kampmetoder som strejker. Detta kräver ett nytt demokratiskt socialistiskt arbetarparti.