Antalet dödsskjutningar i Sverige har ökat dramatiskt. En färsk studie visar att Sverige har fler dödliga skjutningar jämfört med folkmängden än Norge och Tyskland. Antalet skjutningar ligger istället i paritet med södra Italien och Sicilien. I Sverige sticker Malmö ut med störst antal skjutningar jämfört med befolkningen.
År 2016 sköts 19 män i åldrarna 15-29 till döds i Sverige. Den skrämmande utvecklingen fortsätter i år. Enligt siffror från Polisen har 25 män och kvinnor i alla åldrar dödats i skjutningar bara under de första sju månaderna 2017! Totalt räknar Polisen till 178 skjutningar under perioden januari-juli 2017. Antalet som skadats uppgår till 73 personer.
Den ännu inte publicerade studien kring skjutningarna i Sverige visar att det, i förhållande till folkmängden, sker fyra till fem gånger fler skjutningar i Sverige än i länder som Norge och Tyskland. En EU-rapport från i våras bekräftar bilden. Det är framför allt storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö som står ut på kartan över dödskjutningar i Europa. Överst på listan finns områden som södra Italien och Sicilien, följda av bland annat Paris, Marseille och Aten.
Forskarna bakom den nya studien konstaterar att det grova våldet gått ned i åldrarna samt att det flyttat ut i storstädernas ytterområden. Malmö är den stad i Sverige som, i förhållande till befolkningen, haft det största antalet skjutningar. Detta är något vi uppmärksammat i tidigare nummer av NyA. I Malmö finns också många exempel på skjutningar med väldigt unga förövare. Ett exempel är 15-åringen som sköt en 50-årig vaktmästare med fyra skott i närheten av Pildammsparken. I juli i år dömdes den numera 16-årige pojken för mordförsök samt narkotikabrott till tre års sluten ungdomsvård utan möjlighet till villkorlig frigivning.
SVT Uppdrag Granskning har i ett reportage bland annat intervjuat barn som bor i Biskopsgården, en stadsdel där många av skjutningarna ägt rum. En pojke intervjuades om den åttaåring som dödades när en handgranat kastades in i en lägenhet i Göteborg förra hösten:
– Jag tyckte att det var synd om honom, han hade inte ens nått tio år. Han hade inte känt hur det var att vara vuxen och kunna göra saker, ha roligt och sådant.
Segregering, avindustrialisering, hög arbetslöshet, nedslitna bostäder och permanent utanförskap präglar alltmer de tre storstäderna – och i synnerhet Malmö. Utanförskap och begränsade möjligheter att påverka sin egen framtid skapar en grogrund för skjutningar och våld. Detta skapar också en ömsesidig misstro mot samhället och Polisen. De fältsekreterare som arbetar i de utsatta områdena upplever att de har svårt att nå ut till ungdomarna. Det finns en stark lojalitet med kompisar och kultur där man hellre löser sina problem själv än vänder sig till samhällets instanser.
Tillsammans skapar detta en verklig krutdurk och en grogrund för framväxten av parallella samhällsstrukturer. Det stora antalet skjutningar är ett symtom på detta. En del i att lösa dessa gigantiska problem handlar givetvis om att stärka Polisens arbete. Men Polisens roll är bara att försöka behandla symptom på ett djupare ”sjukdom” i den svenska samhällskroppen, nämligen den växande segregeringen som riskerar att slita sönder samhället.
Mot denna krävs uppbygget av lokalt förankrade folkrörelser – bestående av den majoritet av de boende i dessa utsatta områden som inte vill se fler unga, främst pojkar och män, möta en alltför tidig död i skjutningar. Det som håller ihop en stad som Malmö är eldsjälar som, mer eller mindre frivilligt, arbetar för att ge ungdomar positiva förebilder och hålla dem borta från kriminalitet. Det kan handla om boxningstränare, fritidsledare och butiksägare. Sådana eldsjälar måste utgöra kärnan i de folkrörelser mot segregeringen som måste byggas upp. Behovet är som störst i Malmö.