Den internationella fackliga organisationen ITUC betonar behovet av trygga anställningar för att motverka sexuella trakasserier på arbetet. Detta i en nystartad kampanj till följd av #MeToo.
ITUC beräknar att 35 procent av världens kvinnor utsatts för sexuella trakasserier eller våld på sina arbeten. Särskilt utsatta är de kvinnor som arbetar inom servicesektorn eller som hembiträden.
Även LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström betonar betydelsen av trygga anställningar för att motverka sexuella trakasserier. Detta i en debattartikel (Dagens Samhälle 19/10). Müllerström hänvisar till LO-rapporten ”Sjuk av jobbet” som visar att var fjärde kvinna som jobbar inom exempelvis hemtjänst samt hotell och restaurang har utsatts för hot eller sexuella trakasserier i arbetslivet. Värst drabbade är de som har en otrygg anställning.
– Den som är utbytbar i arbetslivet vågar sällan anmäla av rädsla för att vara besvärlig och bli av med arbetspass, skriver Müllerström.
– Det kan vara svårt att klaga på en närgången restaurangbesökare när chefen tycker att ”lite tjuvnyp är en del av jobbet”.
Många av de som delat med sig av sina erfarenheter i de olika uppropen berättar om den skam de känt över det som inträffat och att detta ofta utgjort det största hindret för att anmäla sexuella trakasserier och övergrepp. Denna kommer av att man försökt anmäla en händelse men mötts av en attityd av att ”det där var ju inget”. Eller av att man chockats över det inträffade och inte anmält händelsen förrän flera månader senare – och därmed blivit misstrodd. Om detta dessutom kombineras med en otrygg anställning minskar benägenheten att anmäla övergrepp och trakasserier.
Den som har en trygg anställning, där facket ställer upp till 100 %, kommer att ha det betydligt lättare att anmäla övergrepp. Finns det dessutom rutiner kring hur sexuella trakasserier och hot ska hanteras, och kunniga personer att tala med, kan även känslan av skam och skuld minimeras. Kampen mot sexuella trakasserier och hot hänger ihop med kampen för bättre anställningstrygghet. Dessa frågor msåte fackföreningsrörelsen sätta högt upp på dagordningen. Detta kräver naturligtvis att facket självt ser över kulturen på bland annat fackliga kurser (se länk).