På senare år har det vuxit fram en ”nazistisk miljö” i Sverige. I denna miljö rör sig organisationer som Nordiska Motståndsrörelsen och Soldiers of Odin. Men även en rad enskilda individer – debattörer, tyckare och internetkrigare. Bland dessa kan vi räkna Henrik Agerhäll, politisk vilde i Umeå kommunfullmäktige.
I förra numret skrev vi en längre artikel om denne Agerhäll. Han har under en längre tid provocerat fullmäktige genom att skriva allt fler och allt mer rasbiologiska motioner och interpellationer. Det värsta exemplet kom på kommunfullmäktige i november, då Agerhäll ville minska vad han kallar ”…det ensidiga fokuset på Förintelsen i skolan…” eftersom detta ”…riskerar att i onödan skuldbelägga de barn som har nordisk/nordgermansk härstamning”. Sedan fortsatte Agerhäll med följande formulering: ”Genom att skuldbelägga barnen riskerar man att de förlorar sin naturliga motvilja mot att ge bort sitt land till människor från andra länder och därmed medverkar till sin egen förintelse…”.
Arbetarpartiet bemötte dessa nazistiskt färgade idéer politiskt – och hårt – på mötet. Därefter föreslog Arbetarpartiet, bland annat i ett blogginlägg, en allmän bojkott av Agerhäll. Denna bojkott går ut på att varje fråga som Agerhäll lyfter i fullmäktige ska bemötas med vad lagen kräver – och därefter en iskall tystnad. På fullmäktige i december dök inte Agerhäll upp – trots att han hade tagit upp en lång rad frågor på dagordningen. Vi antar att han inte återhämtat sig från det politiska angrepp han utsattes för på fullmäktige i november. Oavsett skälet till Agerhälls frånvaro var detta en seger för alla antinazister i Umeå.
Agerhäll utgör nämligen en del av den nazistiska miljön i Sverige. Det märks dels på hans sätt att skriva. Formuleringar om att nordiska barn ”medverkar till sin egen förintelse” utgör delvis ett slags ”kodspråk” för att visa andra med nazistiska sympatier var Agerhäll hör hemma. Idén om att den ”vita rasen” riskerar att ”förintas” har gamla rötter inom nazismen. Den kan bland annat knytas till de, inom nazistiska kretsar kända, s.k. 14 orden: ”Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn”. Det är uppenbart att Agerhäll skriver sina motioner för en publik. Denna publik återfinns bland annat hos Sveriges våldsammaste nazister, Nordiska motståndsrörelsen (NMR). NMR:s webbtidning Nordfront har kontinuerligt rapporterat om Agerhälls agerande i Umeå kommunfullmäktige – och om andra partiers svar på Agerhäll.
Agerhälls agerande i fullmäktige bidrar till att stärka NMR:s självförtroende på gatan. Det faktum att personer med kopplingar till NMR, via hot och trakasserier, fick Judiska Föreningen i Umeå att stänga sina möteslokaler har också stärkt deras självförtroende. Detta självförtroende har gjort att NMR vågar göra allt mer öppna aktioner i Umeå – en stad som länge varit förskonad från nazister. Under veckan då Musikhjälpen höll till på Rådhustorget i Umeå passade NMR på att ställa sig mitt på torget med en banderoll så att de skulle synas för tv-kamerorna.
Det är uppenbart att det finns en växelverkan mellan NMR och den politiske vilden Henrik Agerhäll. Agerhälls rasbiologiska och nazistiskt influerande motioner i fullmäktige stärker NMR:s självförtroende. Samtidigt blir Agerhäll, då han omskrivs i Nordfront, till en del av den nazistiska miljön – i Sverige. Kampen mot nazismen i Umeå har plötsligt blivit mycket allvarligare – och måste föras både i och utanför kommunfullmäktige. Detta ställer krav på alla antinazister att klara av att bemöta nazistiska idéer. För det går inte längre att hoppas att någon annan ska ”lösa problemet”. Eller att ringa polisen.