Skrytprojekten har på ett bestående sätt minskat de resurser som kan satsas på skola, vård och underhåll av gator och fastigheter i Umeå. Bara Kulturväven och äventyrsbadet Navet minskar vardagsverksamheternas resurser med cirka 100 miljoner kronor per år. Varje år. Trots detta är det nya skrytprojekt på gång.Skrytprojekten har på ett bestående sätt minskat de resurser som kan satsas på skola, vård och underhåll av gator och fastigheter i Umeå. Bara Kulturväven och äventyrsbadet Navet minskar vardagsverksamheternas resurser med cirka 100 miljoner kronor per år. Varje år. Trots detta är det nya skrytprojekt på gång.
Skrytprojekten har inte bara en tendens att kosta en väldig massa pengar. De omges ofta av en bristande insyn. Både Kulturväven och Äventyrsbadet byggdes i bolagsform, vilket minskar medborgarnas insyn. Mycket pekar på att vi ännu inte har sett notan för det farligaste skrytprojektet någonsin i Umeå. Det handlar om en ny superfärja för förbindelsen mellan Umeå och Vasa. Idag sker passagerartrafiken med en relativt gammal färja. Godset från exempelvis SCA och andra företag fraktas via andra fartyg.
Från början redovisades alla kostnader klart och tydligt:
Superfärjan 1,1 miljarder
Ombyggnad av hamnarna i Umeå och Vasa 0,8 miljarder
Summa ca 2,0 miljarder
Från början sas det också att förutsättningen för att detta jätteprojekt skulle kunna förverkligas bestod i ekonomiska bidrag från svenska staten, finska staten samt EU. I december 2016 uttalade sig kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) på följande sätt i Totalt Umeå: ”vi söker stöd, men får vi inte det och det är bara Umeå och Vasa kvar, då måste vi lägga ned Kvarkentrafiken”. Detta var också klart och tydligt. Umeå kan inte klara detta på egen hand. Inte heller Umeå och Vasa.
Men sedan dess har det skett en dubbel förskjutning. Eller dubbelt mygel? Den första förskjutningen består i att försöka separera de nödvändiga ombyggnationerna av de båda städernas hamnar från projektet. Därmed försöker makthavarna mygla bort en kostnad på 800 miljoner, varav ca hälften ligger på Umeå. Den andra förskjutningen framfördes av Hans Lindberg i VK den 18/1 i år efter att regeringen återigen hade nekat Umeå medfinansiering av färjeprojektet. Då sa Hans Lindberg följande: ”oavsett beslut så tuffar vi vidare för att hitta lösningar”.
Detta är häpnadsväckande. I utgångsläget var både kostnaderna och förutsättningarna tydliga. De låg någonstans mellan 1,8-2,0 miljarder och krävde medfinansiering av svenska respektive finska staten samt EU. Men nu säger Hans Lindberg alltså att Umeå kommun tänker köra själv.