Under perioden 25 oktober till 23 november deltar Sverige i den gigantiska Nato-övningen Trident Juncture 18 i Norge som omfattar drygt 50 000 soldater. Ett stort antal utländska militärfordon transporteras genom Sverige för att användas i övningen i Norge, vilket för tankarna till andra världskriget.
Den nu pågående övningen involverar alla delar av den svenska försvarsmakten och beskrivs från försvarsledningen som en bra chans att förbättra det svenska försvaret. En generalmajor vid högkvarteret säger att övningen är ett svar på den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Planen är att svenska pansarförband, stridsflygplan och korvettfartyg ska övas för att i framtiden kunna samordnas med militär från USA och övriga Nato-länder.
Sverige har under de senaste åren sökt sig allt närmare in i olika samarbeten med Nato och deltagit i flera gemensamma övningar. Det här innebär förstås att Sveriges historiska alliansfrihet undermineras alltmer och frågan är om den överhuvudtaget ens existerar på något plan längre. Genom sitt närmande till den USA-ledda försvarsalliansen Nato riskerar Sverige istället dras in och bli medansvariga för de olika krig som USA är inblandade i runt om i världen.
Sverige ingår numer i det så kallade ”Partnerskap för fred”, som är ett samarbetsorgan mellan Nato och de länder som ännu inte riktigt har tagit klivet för att bli fullvärdiga medlemmar. I maj 2016 skrev Sverige dessutom under ett s.k. ”värdlandsavtal” med Nato. Detta innebär att Sverige kan ta emot hjälp av Nato i händelse av kriser eller krig samt att Nato får rätt att använda sig av svensk mark för militärövningar eller andra militära aktiviteter. Vidare har Sverige en egen ”ambassadör” vid Natos högkvarter och deltar i över 100 av deras olika kommittéer. Sverige börjar använda sig alltmer av amerikansk militärteknologi och har lagt stora miljardbelopp på militärteknologiska inköp därifrån. Allt för att kunna samordnas så mycket som möjligt med den utrustning som Nato själva använder. Tidigare har Sverige haft en stark inhemsk produktion av militär teknologi, vilket varit en del i att kunna hålla sig neutralt till de olika stormaktsblocken.
Trots att Sverige står på tröskeln för att bli en fullvärdig medlem i Nato har denna fråga knappt debatterats i de senaste valrörelserna. I officiella sammanhang talar representanter för den svenska regeringen ofta sig varma för den svenska alliansfriheten och neutraliteten. Men bakom kulisserna verkar de flesta riksdagspartier idag vara mycket välvilligt inställda till Nato. Detta dubbelspel börjar bli allt mer orimligt – och svårt för politikerna att upprätthålla.
Ifjol antog majoriteten av FN:s medlemsstater en konvention om att förbjuda kärnvapen i världen. Sverige hade en viktig roll i utarbetandet av denna konvention och har under lång tid engagerat sig för militär nedrustning och mot förekomsten av kärnvapen. USA och en rad andra Natoländer satte dock press på Sverige att inte underteckna kärnvapenförbudet. Kärnvapen utgör nämligen en viktig del i Natos vapenarsenal. Det går inte att både vara motståndare till kärnvapen och att samtidigt söka närmare samarbete med Nato. Pressen från USA och Nato innebar att Sverige backade. Detta visar precis hur långt Sveriges samarbete med Nato har kommit.
Värt att nämna är att det stora flertalet länder i tredje världen står som undertecknare. Genom att backa inför pressen från USA och Nato försämrar Sverige sin ställning i tredje världen, vilket bland annat kan slå mot svenska handelsintressen samt ge Sverige ett sämre internationellt anseende. Alliansfriheten och nedrustning av kärnvapen är dessutom frågor som har mycket starkt stöd hos den svenska väljarkåren, men politikerna agerar på rakt motsatt sätt.
De politiska makthavarna talar ofta om att Sveriges säkerhetspolitiska läge under senaste tiden kraftigt har försämrats. Om detta nu är fallet beror det i så fall på bland annat Sveriges närmande till Nato. Närmandet till Nato innebär ett närmande till USA. Detta innebär att USA:s fiender även kommer att börja se på Sverige som sin fiende – med allt vad detta innebär när det gäller exempelvis risken för nya terrordåd som det på Drottninggatan.