Den politiska uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna består av 73 punkter. Många av dessa punkter innebär stora eftergifter där S gått med på att bedriva mer nyliberal politik än vad regeringen Reinfeldt bedrev åren 2006-2014. NyA listar här några av de mest anmärkningsvärda eftergifter som S gått med på.
■ Arbetsrätten luckas upp. S har gått med på att göra förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) senast 2021. Idag tillåter LAS företag med högst tio anställda att göra två undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar. Uppgörelsen slår fast att ”Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. En utredning ska tillsättas för att ta fram hur dessa ”tydligt utökade undantag” ska se ut.
Samtidigt ska fack och arbetsgivare förhandla fram en egen uppgörelse. Om parternas uppgörelse innebär en tillräcklig ökning av flexibiliteten för arbetsgivarna ska regeringen basera sitt lagförslag på denna. Annars ska regeringen köra över parterna och genomföra de förslag som dess egen utredning kommer fram till.
■ Kollektivavtalens ställning försvagas. Företag utan kollektivavtal får rätt att anställa personer med ”etableringsjobb” – en ny och kraftigt subventionerad anställningsform för nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa – och personer som har en äldre form av bidragsanställning som kallas ”nystartsjobb”. Personer med etableringsjobb ska dessutom kunna anställas av bemanningsföretag.
■ Första steget mot marknadshyror. Från 2021 ska fastighetsägare fritt kunna sätta hyrorna för nybyggda bostäder. Efter en inledande period ska hyrorna i dessa bostäder framledes antingen sättas via någon form av tariff, grundad på jämförbara nybyggda bostäder, eller genom förhandling.
Detta riskerar att bli ett första steg mot att införa marknadshyror för alla hyresbostäder, vilket i sin tur riskerar att leda till kraftigt höjda hyror – i synnerhet i kommuner där det råder bostadsbrist.
■ Stopp för vinstbegränsningar inom välfärden. Uppgörelsen slår fast att den enskildes valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Under punkt 9 i uppgörelsen står följande: ”Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden”. Detta ska uttryckas redan i vårbudgeten 2019. Till detta kommer att RUT-avdraget ska tredubblas och dessutom utvidgas till tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster.
■ Omfattande privatisering av Arbetsförmedlingen. Privata företag ska ”matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben” i ett system baserat på Lagen om valfrihetssystem (LOV). Arbetsförmedlingen ska enbart finnas kvar som statlig myndighet med ansvar för kontrollen av de arbetssökande och de privata arbetsförmedlingarna samt för att göra analyser av arbetsmarknaden och föra statistik.
■ Sänkta skatter och arbetsgivaravgifter. Värnskatten avskaffas 1/1-2020. Denna skatt på fem procent betalas på alla inkomster över 689 300 kr per år. Avskaffandet gynnar alltså enbart höginkomsttagare.
En allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna ska genomföras. För ungdomar utan gymnasieutbildning och nyanlända invandrare avskaffas arbetsgivaravgifterna helt under de två första åren.
■ Uppgörelsen innehåller även en del bra förslag, som en satsning för att stoppa hedersförtrycket. Men syftet med denna artikel är inte att syna var och en av de 73 punkterna. Vårt syfte är att peka på de principiella eftergifter som Socialdemokraterna har gått med på för att kunna klamra sig kvar i regeringsställning.