Rädsla är en av människans grundläggande känslor, som hjälper oss att överleva när vi utsätts för faror i livet. Såväl verkliga som inbillade sådana. Känslan av att sväva i livsfara kan komma utan förvarning och utan att du kan göra så mycket åt den. Dagens stressade arbetsliv gör att många människor lever med en ständig ångest över att inte räcka till.
Enskilda evolutionära ångestreaktioner är medfödda men vi kan även lära oss att vara rädda för specifika saker. Exempel på de förra kan utlösas vid åsynen av ormar, spindlar eller andra hotfulla varelser. Exempel på de senare kan vara att vistas på höga höjder eller befinna sig ensam i en mörk obekant omgivning.
Människor med panikångest har en extrem skräckreaktion som yttrar sig i både fysiskt och psykiskt obehag. Agorafobi kan för många vara ångestframkallande när man vistas på öppna torg och landskap. Social fobi kan utlösa en intensiv ångest inför sociala situationer där man förväntas prestera något inför andra människor. Sådana situationer av irrationell ångest kan vara ytterst besvärande i det dagliga livet och socialt handikappande.
Tidiga traumatiska upplevelser i livet kan vara en faktor som orsakar ångest. Man kan t.ex. utveckla cynofobi (rädsla för hundar) efter att ha blivit biten av hund som barn. Oavsett hur rationell ångesten tycks vara är de underliggande processerna blixtsnabba. Hjärnan registrerar en livshotande situation som leder till att kroppen gör sig reda att agera. Antingen med kamp eller flykt. Att känna sig rädd eller orolig är en del av livet. Ångest är en rädsla eller oro som oftast känns i kroppen men som normalt i sig inte är farlig
Några symptom på ångest
Du kan känna att hjärtat slår hårdare och att pulsen ökar. Adrenalin frisätts för att skicka mer blod till musklerna och hjärnan. Du får en snabbare andning. Mer syre går till musklerna och förbereder dem för handling. Du kan börja svettas och känna dig varm eller kall omväxlande.
Du kan känna dig darrig, skakig och få ”fjärilar i magen”.
Viss ångest kan komma plötsligt. Exempelvis kan du få tryck över bröstet, svårt att andas, känna yrsel eller bli torr munnen. Det kan tyda på det som benämns panikångest, som kan vara mycket obehagligt men normalt brukar avklinga ganska fort.
Olika sätt att hantera och behandla ångest
Det finns flera behandlingsmetoder för fobi och ångest. Vanligast är samtalsterapi, som kognitiv beteendeterapi och exponeringsterapi. Målet är att lära hjärnan andra sätt att svara på det stimuli som fobin orsakar. Terapin går ut på att lära patienten att associera det ångestladdade objektet till mer positiva och rationella tankar så att ångesten gradvis dämpas.
Olika terapiformer
- Kognitiv beteendeterapi (KBT). Teorin är att ångest beror på patientens negativa tolkning av tidigare händelser i livet, inte händelsen i sig. KBT är en samtalsterapi som hjälper patienten att få inblick i och förståelse för hur han eller hon tänker i speciella situationer så att personen kan omvandla oro och ångest till mer konstruktiva och realistiska tankar.
- Exponeringsterapi. Syftet med terapiformen är att gradvis exponera patienten för dess fobi. I samarbete med psykolog får patienten gradvis konfronteras med den fobi som utöser ångesten, exempelvis skräck för ormar och spindlar. Patientens hjärna lär sig att associera de otäcka situationerna med gradvis avspänning, vilket så småningom minskar ångesten.